Framtidsakademin – arkiv 2004-2021


Höstens tema är (O)naturliga katastrofer. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla – online och på Stadsbiblioteket om omständigheterna tillåter. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Uppsala Stadsbibliotek.

Föreläsningarna är gratis och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.00-19.00 online och i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, om omständigheterna tillåter det. Vi bjuder in såväl forskare från Uppsala och andra delar av landet, som experter, journalister, författare och politiker att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.

Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

 

Program våren 2021 – (O)naturliga katastrofer


Under hösten 2021 arrangerar vi tre föreläsningar på temat (O)naturliga katastrofer.

Varmt välkomna till en spännande höst!

 

27 oktober kl. 18:00-19:00, Susann Baez Ullberg, Biträdande universitetslektor, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet

När det värsta har hänt. Minne, glömska och moralitet efter katastrofer

Katastrofer vänder upp och ner på tillvaron i drabbade samhällen. Denna föreläsning handlar om hur man i olika samhällen skapar mening, fördelar ansvar och hanterar effekterna av katastrofer med exempel från föreläsarens egen forskning om översvämningar och skogsbränder.

När: 27 oktober kl. 18:00-19:00
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner) och online

Susann Baez Ullberg är biträdande universitetslektor vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen återfinns huvudsakligen inom miljö- och katastrofantropologin, och har teoretiskt mest intresserat sig för temporalitet – hur tid konstrueras socialt, och tidens betydelse för hur människor lever och samhällen organiserar sig i tider av kris och däremellan. Hon har genomfört etnografiska studier i Europa (Sverige och Spanien), men hennes etnografiska hjärta klappar hårdast för Latinamerika där hon har gjort fältarbete i både Argentina och Peru. Hennes nästa forskningsprojekt kan komma att handla om grundvatten och det sociala och politiska livet under våra fötter, eller om hur barkborrar förpestar våra skogar och vad vi försöker göra åt det. Läs mer här: https://mp.uu.se/sv/web/profilsidor/start/-/emp/N17-943.

 

10 november kl. 18:00-19:00, Sara Bondesson, Biträdande universitetslektor, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan

(O)naturliga och (o)jämlika katastrofer

Föreläsningen belyser hur naturkatastrofer är socialt, politiskt och ekonomiskt producerade, snarare än naturliga och hur dess effekter hänger samman med underliggande maktordningar och ojämlikheter i våra samhällen, trots att en naturkatastrof för många kan framstå som jämlik i att den drabbar alla.

När: 10 november kl. 18:00-19:00
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner)
Online: Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCOSU9EAg6Z4Vt-Ke0CCEUMg eller Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68284019524 Meeting ID: 682 8401 9524

Sara Bondesson är biträdande universitetslektor vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan och har också koppling till Centrum för naturkatastrofslära (CNDS) vid Uppsala universitet, Försvarshögskolan och Karlstads universitet. Hennes forskning fokuserar på katastrofhantering och katastrofriskreducering med särskilt fokus på sårbarhetsreduktion och social ojämlikhet. Sara bedriver för närvarande ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på jämställdhetsarbete inom ramen för internationella insatser. Läs mer här: https://www.fhs.se/sc/profilsida.html?identity=400.516db77716142595606442c8.

 

1 december kl. 18:00-19:00, Jennie Barron, Professor, Institutionen för mark och miljö, SLU, och Jens Rommel, Forskare, Institutionen för ekonomi, SLU

Extremväder: Risker och lösningar för en mer resilient jordbruksproduktion i Sverige

En gemensam föreläsning som fokuserar på extremväder, klimatförändringar, jordbruk och matsäkerhet, utifrån forskning som kombinerar de biofysiska förhållandena med de beteendevetenskapliga, ekonomiska förutsättningarna. Forskningens preliminära resultat behandlar även hur jordbrukare förhåller sig till och relaterar till extremväder. Läs mer om forskningsprojektet här: https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/forskning/hydroteknik/extremt-vader-och-resiliens-i-svenskt-jordbruk/.

När: 1 december kl. 18:00-19:00
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner) och online

Jennie Barron är professor i jordbrukets vattenhushållning vid Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Hennes forskning handlar om jordbrukets vattenhushållning. Hon är särskilt intresserad av utveckling och omvandling av jordbrukets landskap och ekosystem, vatten- och markanvändning, biståndspolitiska frågor och kapacitetsuppbyggnad, med fokus på Afrika söder om Sahara och Asien. Läs mer här: https://www.slu.se/om-slu/akademiska-hogtider/professorsinstallation/nya-professorer/professorer-2018/jennie-barron/.

Jens Rommel är forskare vid Institutionen för ekonomi, Beslutsfattande och management, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Läs mer här: https://www.slu.se/en/ew-cv/jens-rommel/.


Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.



Vårens tema är Makt och motstånd. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla – online och på Stadsbiblioteket om omständigheterna tillåter. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Uppsala Stadsbibliotek.

Föreläsningarna är gratis och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.00-19.00 online och i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, om omständigheterna tillåter det. Vi bjuder in såväl forskare från Uppsala och andra delar av landet, som experter, journalister, författare och politiker att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.

Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

 

Program våren 2021 – Makt och motstånd

Under våren 2021 arrangerar vi tre föreläsningar på temat Makt och motstånd.

Varmt välkomna till en spännande vår!

 

24 februari kl. 18:00-19:00, Patrik Oksanen, Journalist, författare, Senior Fellow Stockholm Free World Forum, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Kungliga Örlogsmannasällskapet

Makt och motstånd regionalt och globalt – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället

När: Framflyttat till 24 februari kl. 18:00-19:00
Var: Online via Zoom, Facebook live

Föreläsningen kommer att utgå från Patrik Oksanens långa erfarenhet som journalist och politisk redaktör, samt hans senaste bok: “Skarpa skärvor: om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället” (2018):

»Metoderna för det virtuella kriget blir allt mer sofistikerade. Själva terror-attacken blir mindre viktig jämfört med vad man kan förmedla runt den. En explosion kanske dödar en handfull men det virtuella genomslaget kan påverka miljoner. En terrorbomb i Helmanddistriktet synkroniserades med en videofilmande drönare. Bilden av smällen blev viktigare än själva explosionen.«Hur jihadisterna använder sig av rörlig bild är bara ett exempel som du möter i Skarpa skärvor – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället, om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället. Jihadisterna är en del i en mörk mosaik med statliga troll-fabriker, cyberangrepp, historieförfalskningar och symbol-stölder. I boken får du också läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas.Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken för-klarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Foto: Henrik Sundbom

Patrik Oksanen har arbetat som politisk redaktör, programledare, reporter, projektledare och nyhetschef på SVT samt TV4. Patrik har varit EU-korrespondent i Bryssel för SVT och politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning, där han gjorde hela Hälsingland till Sveriges mest engagerande ledarredaktion inom försvar och säkerhetspolitik enligt Idagora 2016, 2017 och 2018. Utöver det har Patrik författat boken Skarpa skärvor, som beskriver hur informationskrig hotar det öppna samhället och drivit podcasten Podd72, som bland annat fokuserar på säkerhetspolitik och informationskrig. Patrik har även blivit utsedd årets ledarskribent 2017 och årets journalist 2018 av Dagens Media.

 

17 mars kl. 18:00-19:00, Maria Ojala, Universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet

Klimat, makt och motstånd bland unga

När: 17 mars kl. 18:00-19:00
Var: Online via Zoom, Facebook live

Unga har utkristalliserats som en grupp som har ett starkt engagemang inför klimathotet genom klassiska sätt att praktisera motstånd på såsom Fridays for Future och de globala skolstrejkerna. Men unga kan också utmana maktstrukturer indirekt genom att försöka leva enligt sina framtidsideal i vardagslivet. Att i praktiken utmana ohållbara normer, genom exempelvis klimatvänliga matval, kan leda till hopp men även konflikter. Presentationen fokuserar på forskning med unga om spänningar och ambivalens som uppstår när de försöker leva hållbart inom det ohållbara samhällets gränser samt olika hanteringsstrategier de använder sig av.

Maria Ojala är docent i psykologi vid Örebro Universitet och har forskat om hur unga relaterar till globala hållbarhetsproblem i över 15 år.

 

28 april kl. 18:00-19:00, Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Professor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Gästprofessor UCLA

Kampen om den framtida staden – makt och motstånd i Uppsala

Foto: Mikael Wallerstedt

När: 28 april kl. 18:00-19:00
Var: Online via Zoom, Facebook live

Irene Molina är Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Professor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) samt Gästprofessor UCLA och forskar om staden som plats för sociala maktrelationer. Specifika intresseområden är rasifiering och diskriminering, samt klass, genus och intersektionalitet.


Program hösten 2020 – Naturens rättigheter

Under hösten 2020 arrangerar vi tre föreläsningar med temat naturens rättigheter.

Vilka juridiska, teoretiska och filosofiska grunder bygger begreppet naturens rättigheter på? Hur kan en tvärvetenskaplig forskningsansats där juridik, ekologi och filosofi möts skapa förutsättningar för arbetet med att etablera naturens rättigheter till rättslig praxis? Vilken relation har mänskliga rättigheter och naturens rättigheter? Hur kan ursprungsbefolkningar vara med att utforma rättsliga ramverk för naturens rättigheter? På vilket sätt är demokratiska processer en viktig del av arbetet med naturens rättigheter? Hur kan internationella ramverk för naturens rättigheter implementeras på lokal nivå? Detta och mycket mer diskuterar vi under höstens framtidsakademi.

Varmt välkomna till en spännande höst!

 

23 september kl. 18:00-19:00, Yaffa Epstein, Uppsala universitet

De juridiska grunderna för naturens rättigheter – teori och praktik

Foto och copyright: Tobias Björkgren

Foto och copyright: Tobias Björkgren

Yaffa Epstein kommer att föreläsa om de juridiska grunderna för och utvecklingen kring begreppet naturens rättigheter. I den vetenskapliga tidskriften Science publicerade hon 2019 tillsammans med två andra forskare artikeln “A rights revolution for nature” som argumenterar för att begreppet naturens rättigheter behöver bättre förankring i juridisk teori samt ekologi för att få bättre genomslag. Föreläsningen kommer även att diskutera hur naturens rättigheter kan omsättas i praktiken.

Yaffa Epstein är forskare vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet, läs mer här: www.jur.uu.se/forskning/ och här: www.uu.se/nyheter-press/.

 

28 oktober kl. 18:00-19:00, Carina Green, SLU

Urfolk, biologisk mångfald, demokratiska processer och naturens rättigheter

Carina Greens föreläsning kommer att fokusera på naturens rättigheter i relation till traditionell kunskap och ursprungsbefolkningar, biologisk mångfald, naturvård och demokratiska processer.

Carina Green är kulturantropolog och forskare på Institutionen för stad och land och Centrum för biologisk mångfald CBM, SLU, läs mer här: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/ och i artikeln här: Naturens rättigheter: revolution eller mer av samma sak.

 

2 december kl. 18:00-19:00, Martin Hultman, Chalmers och Pella Thiel, Naturens rättigheter i Sverige

Ett samtal om hur att implementera naturens rättigheter – internationella ramverk och nationella, lokala exempel

Foto Pella Thiel: Annika af Klercker

Samtalet kommer utgå från Pella Thiels arbete för naturens rättigheter och Martin Hultmans forskning och diskutera hur arbetet med internationella ramverk gällande naturens rättigheter utvecklas samt hur olika nationella, lokala exempel kan ge vägledning i arbetet med att etablera naturens rättigheter som juridiskt begrepp och praxis.

Docent Martin Hultman har i över 15 år forskat tvärvetenskapligt om energi-, klimat- och miljöfrågor. Resultaten är bland annat böckerna Den inställda omställningen, Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och Ecological Masculinities samt tidskriftsartiklar, tidningskrönikor, videoföreläsningar m.m. Hultman leder tre långsiktiga och omfattande projekt om socialt- och ekologiskt entreprenörskap inom cirkulär ekonomi, olika former av klimatförnekelse samt ekologiska maskuliniteter. I boken ”Naturens rättigheter – att skapa fred med jorden” beskriver han ihop med Ingrid Berg och Nikolas Berg hur idén och den juridiska praxisen för naturens rättigheter växer fram i grundlagar i flera länder, bland annat i Ecuador, Bolivia, Colombia, samt i lokala lagar i Nya Zeeland, Indien och USA. Läs mer här: www.chalmers.se.

Pella Thiel är ekolog och koordinator i nätverket för Naturens rättigheter samt vice ordförande inom End Ecocide Sverige, och sakkunnig inom UN Harmony with Nature och Global Alliance for the Rights of Nature, läs mer här: http://pellathiel.se/ och här: www.naturensrattigheter.se.

Läs mer om naturens rättigheter i Biodiverse Nr. 1 2019.


Program våren 2020

Tema: Mänskliga rättigheter

Under våren 2020 arrangerar vi tre föreläsningar kring mänskliga rättigheter. Hur kommer klimatförändringarna att påverka rättigheterna till liv, hälsa, mat och en tillräcklig levnadsstandard? Hur kan urfolkskunskaper bidra till en hållbar utveckling? Hur ser de globala målen för hållbar utveckling ut utifrån ett rättighetsperspektiv? Vad innebär klimatrelaterad migration för mänskliga rättigheter? Detta diskuterar vi under vårens framtidsakademi. Välkomna!

 

5 februari kl. 18:00-19:00 Uppsala Stadsbibliotek
Gunilla Larsson, Uppsala universitet. Dálkke: Urfolksperspektiv på klimatet

Gunilla Larsson berättar om sin forskning i projektet Dálkke, där Larsson utifrån ett historiskt perspektiv belyser sambandet mellan klimat och samhällsförändring med fokus på det samiska samhället. Gunilla Larsson kommer även visa på hur urfolkskunskaper från förr kan bidra till en hållbar utveckling i framtiden. Gunilla Larsson är forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet, och arbetar för etableringen av ”Urfolksperspektiv på klimat” som forskningsfält.

 

2 mars kl. 18:00-19:00 Uppsala Stadsbibliotek
Johanna Ohlsson, Uppsala universitet. Agenda 2030 och mänskliga rättigheter – en skenhelig allians?

Agenda 2030 vilar på uppfattningen om människors lika värde och bygger till stor del på mänskliga rättigheter. Trots detta är Agendan primärt miljötung och rättighetsperspektivet är inte alltid tydligt. Denna föreläsning och diskussion handlar om hur mänskliga rättigheter och hållbar utveckling hänger ihop inom ramen för Agenda 2030, och vilka utmaningar som uppstår i mötet mellan delvis olika forskningstraditioner. Johanna Ohlsson är doktor och projektledare för Mänskliga rättigheter vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

 

27 april kl. 18:00-19:00 Uppsala Stadsbibliotek
Sara Kalm, Lunds universitet. Migration och mänskliga rättigheter

Forskaren Sara Kalm ger en föreläsning om samspelet mellan migrations- och socialpolitik. Kalm berättar om olika former av migrationsregleringar, och vad dessa inneburit för mänskliga rättigheter. Några historiska nedslag görs, och avslutningsvis berörs frågan om klimatrelaterad migration. Sara Kalm är docent i statsvetenskap på Lund universitet.


Program hösten 2019

Tema: ”Morgondagen”

Våra idéer om vad som är hållbart påverkas av och påverkar hur vi ser på framtiden och det är svårt att resonera om det ena utan att samtidigt också resonera om det andra. I höstens framtidsakademi tar vi oss an tre olika teman som alla syftar framåt, mot en morgondag som ännu inte blivit verklighet. Är solceller morgondagens hållbara energiteknik? Våra ungdomar är morgondagens vuxengeneration, men hur ser de på sin framtid? Och hur kan vi studera framtiden för att påverka de val vi gör i dag? Detta diskuterar vi under höstens framtidsakademi. Välkomna!

25 september kl. 18:00-19:00 Uppsala stadsbibliotek:
Charlotte Platzer Björkman – Aktiv användning av solenergi i framtidens energisystem

Mängden solenergi som når jorden är enorm. Det gäller också Sverige även om årstidsvariationerna är stora. I den här föreläsningen berättar Charlotte Platzer Björkman om olika tekniker för att omvandla solenergi, som solceller, solvärme och koncentrerad solkraft och diskuterar vilken roll solenergi kan spela i framtidens energisystem.

Charlotte Platzer Björkman är professor i fasta tillståndets elektronik och forskar på tunnfilmssolceller vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

 

27 november kl. 18:00-19:00, Uppsala stadsbibliotek
Åsa Svenfelt – Framtidsstudier som verktyg i omställning till hållbar konsumtion

Lyssna till Åsa Svenfelt prata om hur framtidsstudier kan hjälpa oss att skapa förändring nu även om framtiden är oviss.

Åsa Svenfelt är docent i Strategiska hållbarhetsstudier vid KTH och forskar om hållbar konsumtion, en hållbar framtid bortom BNP-tillväxt, rättvis fördelning och användning av ekosystemtjänster med framtidsstudier som verktyg.

4 december kl. 18:00-19:00, Uppsala stadsbibiotek
Kajsa Kramming -Miljökollaps eller hållbar framtid?

En föreläsning om ungdomars syn på dagens hållbarhetsfrågor, deras framtidssyn och förväntningar på morgondagens hållbara samhälle.

Kajsa Kramming är doktor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och talesperson för Föräldravrålet.

För att se tidigare föreläsningar i Framtidsakademins regi se: Folkuniversitetet i Uppsala (länk till annan hemsida)


Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.


Teman 2004-2019

Våren 2019

(Biologisk) mångfald

Hösten 2018

I människans tidsålder

Våren 2018

Medier och journalistik

Hösten 2017

Demokrati

Våren 2017

(Bo)staden

Hösten 2016

Migration

Våren 2016

Land och stad

Hösten 2015

Gränser

Våren 2015

Dagsaktuellt

Hösten 2014

Vart är vi på väg?

Våren 2014

Sverige, världens hållbaraste land?

Hösten 2013

Framtida generationer

Våren 2013

Mobilitet

Hösten 2012

Förändring

Våren 2012

Ekonomi och demokrati

Hösten 2011

Mat och makt

Våren 2011

Europa

Hösten 2010

Konflikt

Våren 2010

Uppsala

Hösten 2009

Klimatomställning

Våren 2009

Rättvisa

Hösten 2008

Religion

Våren 2008

Framsteg

Hösten 2007

Globalisering

Våren 2007

Människan

Hösten 2006

Hälsa

Våren 2006

Klimat

Hösten 2005

Energi

Våren 2005

Vatten

Hösten 2004

Mat