<<< GMH startsida
Läsinstruktioner Global miljöhistoria
När vi har valt ut texterna till 2016 års kurskompendium har vi strävat att de ska vara både intresseväckande och utmanande. Vi har lagt ut texter till olika veckor där vi tror de är till störst nytta och det ligger på ert ansvar att strukturera ert läsande så ni hinner med angiven litteratur inför workshops, seminarier och föreläsningar. När ni läser, tänk på att texterna är skrivna för olika ändamål, kommer från olika källor och representerar olika åsikter och synsätt på ämnet miljöhistoria. Ingen av dem representerar ”sanningen” utan tvärtom vinklar olika i ett mångfacetterat spektrum. Vi har valt att inkludera texter på olika nivåer, från skönlitterära inslag till mer akademiska artiklar och vi hoppas att det kommer att ge er en vidare förståelse för ämnet. Vill ni ha hjälp med att analysera och ta till er innehållet i texterna kan följande frågor vara bra att använda sig av:
- Hur skulle du sammanfatta texten i tre, fyra meningar?
- Vilket är textens huvudargument? Håller du med i det författaren vill säga? Det kan vara till stor hjälp att få en överblick att läsa introduktion, innehållsförteckning och sammanfattning innan du läser texten i dess helhet.
- Vem är författaren? Är det en forskare, från naturvetenskapen eller samhällsvetenskapen? Kan du se om det påverkar hur texten framställs?
- Vem är mottagaren och vad är syftet med texten? Är den skriven i en vetenskaplig uppsats, eller tidningsartikel? Hur är texten skriven – populärvetenskapligt eller akademiskt?
Kurslitteratur
Kursen har en huvudbok; Clive Pontings A New Green History of the World (2007). Utöver denna bok skall ni även läsa ur ett digitalt artikelkompendium innehållande aktuella texter inför olika seminarier och föreläsningar. Återigen, för er egen skull, se till att ha läst relevant litteratur inför och under varje vecka – vi har räknat med att ni bör hinna med 100 sidor per vecka. Ni ansvarar själv för att strukturera er läsning.
Vecka 35 & 36 – introduktion till miljöhistoria
I början av kursen kommer ni läsa texter som på olika sätt introducerar till ämnet miljöhistoria. För att på ett effektivt sätt inkludera en så bred introduktion som möjligt kommer vi på introduktionstillfället den 30 augusti dela in er i grupper om fyra personer där ni får i uppgift att läsa varsin introduktion till miljöhistoria (se nedan). Ni bestämmer själv i grupperna vem som läser vad. På torsdag den 8 september vecka 36 presenterar ni den text ni har läst för de andra i gruppen under ett seminarium. Självklart är ni även välkomna att läsa de andra texterna i mån av tid.
Du kan förbereda din presentation genom att besvara följande frågor: Framgår något syfte med att skriva om miljöhistoria? Hur beskrivs ämnet? Vilka historiska händelser lyfts som exempel på miljöhistoria? Vilken typ av processer är det som beskrivs? Framkommer några särskilda ord eller begrepp som särskilt viktiga eller centrala? (Ord som du tycker verkar vara specifika för ämnet eller som förekommer frekvent) Framkommer några särskilda styrkor eller svagheter med miljöhistoria?
Läsning inför seminarium ”Introduktion till miljöhistoria” 8 september
- Grupp 1 & 2: Radkau, J. Thinking About Environmental History (s. 1-6, 27-35)
- Grupp 3 & 4: Carson, R. Tyst vår (alt. Hela boken på engelska, läs då till och med kapitlet elixirs of death )
- Grupp 5 & 6: McNeill, J. Någonting är nytt under solen
- Grupp 7 & 8: Mosley, . The environment (Intro & Conclusion)
I kursboken av Ponting introduceras människans relation till miljön och hur historien är driven av dynamiska processer mellan människa och natur (s. 1 – 36). I artikelkompendiet introducerar Ekblom sin bild av hur vi ska förstå miljöhistoria (Miljöhistoria och dess frestelser) och hur kunskap om naturen kan bidra till långsiktig planering och beslutsfattande i samhället (Samhälle, beslutsfattande och miljö).
A New Green History of the world
Kapitel 1. The Lessons of Easter Island (s. 1 – 8)
Kapitel 2. The Foundations of History (s. 8 – 17)
Kapitel 3. Ninety-nine per cent of Human History (s. 17 – 36)
Artikelkompendium
Fördjupande läsning:
- Sörlin S, ”Historien en mardröm från vilken vi kan vakna” i Miljöhistorier (Ekblom & Notelid), s. 23 – 27.
- Crumley C, ”Att söka i det förflutna efter ledtrådar till framtiden” i Miljöhistorier, s. 29 – 35.
- Chakrabarty, D. Climate of History: Four Theses
Miljöhistoria enligt Donald Worster:
Vecka 37 – Där utvecklingen började – Mat
I Ponting beskrivs vad som brukar kallas för ”jordbruksrevolutionen”, hur människorna gick över från jägarsamhällen till jordbrukssamhällen (s. 36 – 67). Han beskriver även olika förmoderna samhällen expanderat och kollapsat (s.67-86). Vilka lärdomar kan man dra av historien i dessa fall? I artikelkompendiet står även ekologisk självförsörjning och förmodern småskalighet i produktion och ekonomi i fokus hos Radkau (s.36-41) och även han diskuterar jordbrukets genombrott (s. 62 – 71).
A New Green History of the World
Kapitel 4. The First Great Transition (s. 36 – 67)
Kapitel 5. Destruction and Survival (s. 67 – 87)
Artikelkompendium
- Radkau, J. The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge (s. 36 – 41, 62 – 72)
- Zeder, M. “Domestication: Definition and Overview”
Fördjupande läsning:
- Ponting, C. ”Kapitel 7 – Ways of Thought” i A New Green History of the World
- Radkau, J. “Kapitel 2 – The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge” i Nature and Power (Radkau), s. 36 – 85. Boken finns i CEMUS bibliotek
- Tainter, J. “Social Complexity and Sustainability”
Jared Diamond om samhällelig kollaps https://www.youtube.com/watch?v=IESYMFtLIis
Vecka 38 – Den stora accelerationen – Mat, energi och kolonialism
I kursboken beskriver Ponting utvecklingen av jordbruket och matproduktion (s. 87 – 116) till människans expansion och kontroll av jordens resurser, framväxten av kolkraft och moderna energiregimer (s. 265 – 294). Vidare beskriver han utvecklingen av staden, från de tidiga antika städerna till industrialismens städer (s. 294 – 313). I artikelkompendiet diskuterar även Isendahl och Sinclair urbaniseringens effekter, som idé och tanke och agro-urbana landskap. Radkau diskuterar relationen mellan människa och djur, jakten och domesticering. Allens artikel diskuterar industrialismens och maskinernas genombrott och hur dessa kopplas till dagens klimatförändringar.
A New Green History of the World
Kapitel 6. The Long Struggle (s. 87 – 116)
Kapitel 12. The Second Great Transition (s. 265 – 293)
Kapitel 13. The Rise of the City (s. 294 – 313)
Artikelkompendium
- Radkau, J. The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge (s. 45 – 55)
- Sinclair, P. Staden som idé och tanke
- Isendahl, C. Agro-urbana landskap
- Allen, I. Så kan ångmaskinerna lära oss att förstå klimatförändringarna
- Scarre, C. “The World Transformed: From Foragers and Farmers to States and Empires”
Fördjupande läsning:
- Malm, A. Fossil Capital: The Rise of Steam Power in the British Cotton Industry
Vecka 39 – Utveckling och utvecklingskritik – Kolonialism, strukturella orättvisor och framsteg på lånad tid
Ponting skriver om människans erövring av världen (s.137-170), hur invasiva arter och jakt har slagit ut ekosystem samt hur globaliseringen efter 1500 talet ledde till kolonier, slaveri och ojämlikhet (s.171-198). I en globaliserad värld uppstår handelsmönster, ofta att råvaror i billiga länder exporteras till rikare länder för förädling. I artikelkompendiet kollar Hornborg på den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning. Clark och York skriver på ett intresseväckande sätt om den ”metaboliska sprickan” i jordens ekosystem, och diskuterar dagens energi och klimatproblem.
A New Green History of the World
Kapitel 8. The Rape of the World (s. 137 – 170)
Kapitel 9. The Foundations of Inequality (s. 171 – 199)
Artikelkompendium
- Hornborg, A. Fotavtryck i bomullsfälten: Den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning
- Clark, B & York, R. Rifts and Shifts: Getting to the Root of Environmental Crises
Fördjupande läsning:
- Ponting, C. Kapitel 10 och 11 i A New Green History of the World
- Radkau, J. Kapitel 4 “Colonialism as a Watershed in Environmental History” s. 152 – 194, i Nature and Power
Vecka 41 – De stora samtidsfrågorna
De stora samtidsfrågorna berör mycket kring klimat, utsläpp och migration. Ponting beskriver nedsmutsningen och förgiftandet av vår planet (s. 342 – 379) och vår tids utmaningar med global uppvärmning (s. 380 – 408). Migration är en av vår tids ödesfrågor, och förändrat klimat kommer påverka migrationen i världen. I artikelkompendiet diskuterar Armiero migrationen som koncept och vad framtiden har att vänta. Nixon diskuterat konceptet om ”långsamt våld” (slow violence); om hur resursförbrukning har en långsiktig negativ effekt mot människor som drabbas av överexploatering.
A New Green History of the World
Kapitel 15. Polluting the World (s. 342 – 379)
Kapitel 16. The Threat to Global Systems (s. 380 – 409)
Artikelkompendium
- Armiero, M. Migrationen kommer förvandla en varmare planet
- Nixon, R. ”Introduction” i Slow violence and the environmentalism of the poor
- Barca, S. Telling the right story: Environmental Violence and Liberation Narratives
Fördjupande läsning:
- Ponting, C. Kapitel 14 ”Creating the Affluent Society” i A New Green History of the World
Vecka 42
I kursboken avslutar Ponting med att knyta samma säcken av att sammanfatta de stora framtidsfrågorna och reflekterar över den historiska utvecklingen (s. 409 – 423). I övrigt ägnas denna vecka åt uppsatsskrivande. Ni väljer själva vilken litteratur ni behöver läsa för att skriva er uppsats.
A New Green History of the World
Kapitel 17. The Shadow of the Past (s. 409 – 423)