Vecka 36
A New Green History of the World, Kap 1-3 (s.1-36)
- Historia kan inte förstås i ett vakuum skriver Ponting. Hur menar han då?
- Vad vet vi om människans påverkan på naturen under tiden vi var jägare och samlare?
- Vad har domesticering av djur och växter för betydelse?
Antropocen, kap 1-2
- Vad menar Sörlin med ”Människor som summa”?
- Vad är den stora accelerationen?
- Vad är Keeling-kurvan?
Thiele, “Sustainability and time” (Läses inför föreläsningen med Martin Persson)
- Vad menas med ”thinking like a mountain”?
- Vad innebär ”deep time”?
- Varför är frågan om tid (vad det är, hur det upplevs, hur den mäts, etc.) viktig i resonemang om miljöhistoria och hållbarhet?
- Vad ser Thiele som utmaningar för att skapa ett framtida hållbart samhälle?
Crumley, ”Att söka i det förflutna efter ledtrådar till framtiden” (Läses inför föreläsningen med Anneli Ekblom)
- Vilka historiska händelser ger Crumley som exempel på hur vi kan lära oss av historien?
- Vad betyder begreppen “långtidsvetenskap” och “resiliens”?
Ekblom, ”Miljöhistoria och dess frestelser” (Läses inför föreläsningen med Anneli Ekblom)
- Vilken kritik lyfter Ekblom mot ett alltför låst synsätt på historiska utvecklingslinjer?
- Jämför Ekbloms diskussion om Påskön med Pontings resonemang i kap 1, The Lessons of Easter Island – vad tar Ekblom fasta på som Ponting inte diskuterar?
Sörlin, ”Historien en mardröm från vilken vi kan vakna” (Läses inför föreläsningen med Anneli Ekblom)
- ”Historien bygger individers tankevärldar” skriver Sörlin, vilka svårigheter ser du med detta i fråga om miljöhistoria och frågor om hållbarhet?
- Sörlin skriver om skillnaden mellan “natur” och “miljö” – vad är skillnaden?
Vecka 37
A New Green History of the World, Kap 4 & 6 (Läses inför föreläsningen med Erika Weiberg)
- Hur och varför uppstod jordbrukskulturerna?
- För ett stabilt förhållande mellan människa och natur menar Radkau att något måste till – vilka förutsättningar behövs?
- Radkau menar att miljöproblem tidigare var integrerade i livsföringen, medan det mer och mer blivit särskiljt. Hur kommer det sig?
A New Green History of the World, Kap 12 & 14 (Läses inför torsdagens workshop)
Vecka 38
A New Green History of the World, kap 7 (s. 116-137) (Läses inför föreläsningen med Annelie Drakman)
Antropocen, kap 4-5 (Läses inför föreläsningen med Annelie Drakman)
- Varför är skala och tid viktigt enligt Sörlins resonemang?
- Utifrån Sörlins resonemang om Buffon, hur ställer han sig till förenandet av vetenskap, moral och politik?
Hughes, “Världens miljöhistoria” (Läses inför torsdagens seminarium)
- Hur förklarar Hughes Romerska rikets nedgång och fall?
Mosley, ”The environment in World History” (Läses inför torsdagens seminarium)
- Vilka fyra nivåer av forskning i miljöhistoria listar Mosley som centrala? Ge exempel på vad man skulle kunna forska om.
- Vad menar Mosley med ”the shackles of the biological ancient régime”?
Radkau, ”Thinking about environmental history” (Läses inför torsdagens seminarium)
- Radkau beskriver ett antal miljöhistoriska ”ledmotiv” som dyker upp gång på gång genom historien – vilka är dessa? Hur förklarar Radkau att liknande processer får olika utfall?’
- Vad menar Radkau med att ”environmental history is always also the history of power”?
Tainter, “Social complexity and sustainability” (Läses inför torsdagens seminarium)
- Vad är sambandet mellan social komplexitet och problemlösande i Tainters modell?
- Hur förklaras Västroms kollaps och Östroms kontinuitet efter 453 AD?
Vecka 39
Antropocen, kap 6, 7 & 9. (Läses inför föreläsningen med Erik Isberg).
Haraway, “Teddy bear patriarchy” (Läses inför föreläsningen “Idéer om naturen”, v. 40, kan läsas ganska översiktligt – fokusera på början och slutet).
Vecka 40
A New Green History of the World, Kap 9 (s. 171-199) (Läses inför föreläsningen med Adam Wickberg)
- Varför fick forna kolonier svårt att klara sig ekonomiskt efter att de blivit självständiga?
- Vilken påverkan fick européernas kolonisering på inhemskt jordbruk I Amerika, Afrika och Asien?
Radkau, ”Colonialism as a Watershed in History” (Läses inför föreläsningen med Adam Wickberg)
- Vilka invändningar har Radkau på Alfred Crosbys begrepp “ekologisk imperialism”?
- Vad menar Radkau med ekologisk dynamik I samband med kolonisering?
A New Green History of the World, Kap 15 (s.342-380) (Läses inför föreläsningen med Ulrika Persson Fischier)
- Hur hänger skapandet av städer och avfall ihop?
- Vilka problem medförde brännandet av kol i bland annat London?
Hornborg, ”Fotavtryck i bomullsfälten” (Läses inför föreläsningen med Ulrika Persson Fischier)
- Vad menar Hornborg med ”dissipativa strukturer”?
- Vad är kärnan i Hornborgs tes om “miljöbelastningsförskjutning”?
Vecka 41
A New Green History of the World, Kap 10 (s. 199-231) (Läses inför föreläsningen med Kerstin Hulter Åsberg)
- Vilka fyra förändringar i mänsklig historia tar Ponting upp i relation till sjukdom och död?
- Hjärt och lung sjukdom och cancer är vanliga dödsorsaker – var då och varför menar Ponting?
Shiva, ”Green Revolution in the Punjab” (Läses inför “Den gröna revolutionen”)
- Utan gödning och vatten klarar sig nya kommersiella frön sämre än de inhemska – hur kommer det sig menar Shiva?
- Hur har ojämn livsmedelsframställning bidra till ökad nationalism?
Barca, ”Telling the Right Story” (Läses inför “Den gröna revolutionen” och till seminariet den 17/10)
- Hur hänger ojämlikhet och våld mot naturen ihop menar Barca?
- Hur menar Barca att miljöhistoria och utbildning hör ihop och varför är det viktigt?
Tunon, “Reflektioner kring Akwe” (Läses inför föreläsningen med Håkan Tunon)
- Vad menar Tunon med traditionell kunskap?
- Varför är tröghet viktigt i förändringsprocesser menar Tunon?
Vecka 42
A New Green History of the World, Kap 13 (s. 294-314) (Läses inför föreläsningen med Lisa Larsson)
- Hur växte de första städerna fram i Egypten och Asien? Hur såg de ut?
- Varför ökade stadsbefolkningen efter 1800-talet och vilka konsekvenser (politiska, ekonomiska, sociala) har det fått?
Sinclair, ”Staden som idé och tanke” (Läses inför föreläsningen med Lisa Larsson)
- Hur städer organiseras är viktigt på global nivå menar Sinclair – varför då?
Isendahl, ”Agro-urbana landskap” (Läses inför föreläsningen med Lisa Larsson)
- Förklara ett exempel på ett agro-urbant landskap.
- Varför kan tanken om det agro-urbana samhället anses motsägelsefullt?
Nixon,”Slow Violence” (Läses inför torsdagens seminarium)
- Vad menar Nixon med ”Slow Violence”?
- Vad tror du Nixon menar med” Too dark for education, too bright for sleep:modernity’s false dawn”?
Hornborg & Malm, “The geology of mankind” (Läses inför torsdagens seminarium)
- På vilket sätt menar Hornborg och Malm att ojämn resursfördelning är det fossila samhällets grundvillkor?
- Vad innebär de med att klimatförändringarna både denaturaliseras och renaturaliseras i antropocennarrativet?
Antropocen, kap 11 (Läses inför torsdagens seminarium)
Vecka 43
Chatel & Östigård, “The Nile” (Läses inför föreläsningen med Terje Östigård)
- Vilka implikationer medföljer ”land and water grabbing” eller ”Acquisition”?
- Varför är Assuandammen viktig politiskt?
Östigård, “Thirsty, hungry and no power” (Läses inför föreläsningen med Terje Östigård)
- Östigård menar att vattentillgång är den gemensamma nämnaren inom miljöproblematiken. Hur menar han då?
- Vilka fördelar skulle Etiopien få om de tog större del av Nilens vatten?
Sandström et al. “Changing challenges” (Läses inför föreläsningen med Terje Östigård)
A New Green History of the World, Kap 17 (s. 409-423) (Läses inför föreläsningen med Anneli Ekblom)
- Vad menar Ponting att vi måste åstadkomma vad gäller befolkning och livsmedelsförsörjning?
- Ponting skriver att förändringar och skeenden som skapas på grund av global uppvärmning kommer att skapa sociala, ekonomiska och politiska spänningar och instabilitet. Kan du dra några liknelser till svenskt samhälle idag?