Vecka 36 & 37 – introduktion till miljöhistoria
I början av kursen kommer ni läsa texter som på olika sätt introducerar till ämnet miljöhistoria. För att på ett effektivt sätt inkludera en så bred introduktion som möjligt kommer vi på introduktionstillfället den 1 september dela in er i grupper om fem personer där ni får i uppgift att läsa varsin introduktion till miljöhistoria (se nedan). Ni bestämmer själv i grupperna vem som läser vad. På tisdag den 8 september vecka 37 presenterar ni den text ni har läst för de andra i gruppen. Självklart är ni även välkomna att läsa de andra texterna i mån av tid.
Du kan förbereda din presentation genom att besvara följande frågor: Framgår något syfte med att skriva om miljöhistoria? Hur beskrivs ämnet? Vilka historiska händelser lyfts som exempel på miljöhistoria? Vilken typ av processer är det som beskrivs? Framkommer några särskilda ord eller begrepp som särskilt viktiga eller centrala? Framkommer några särskilda styrkor eller svagheter med miljöhistoria?
- Ponting, Clive (2007) Kapitel 1 ”The Lessons of Easter Island s.1-7, Kapitel 2 “The Foundations of History” s.8-16, Kapitel 4 “The First Great Transition” s.36-42, 52-66 och Kapitel 17 “Shadow of the Past” s.409-423
- Radkau, Joachim (2008) Kapitel 1 “Thinking About Environmental History” s.1-35
Artikel till Annelis föreläsningar vecka 37
Fördjupande perspektiv
Ponting, Clive (2007) Kapitel 3 “Ninety-Nine Percent of Human History” och Kapitel 4 “The First Great Transition” s. 17-66
Ekblom, Anneli, ”Society, Agency and Environment”
Cronon, William, “A Place for Stories: Nature, History and Narrative”
Miljöhistoria enligt Donald Worster
Vecka 38 – historiska lärdomar i skapandet av politik och strategi
I Ponting beskrivs hur olika förmoderna samhällen expanderat och kollapsat (s.67-86). Tainter gör en liknande analys om hur samhällens ofta kortsiktiga lösningar på problem genererar komplexitet och samhällelig kollaps. Vilka lärdomar kan man dra av historien i dessa fall? Ponting går vidare och beskriver framväxten av det överflöda samhället, industrialiseringens kostnader och den ojämlika världens framväxt (s.314-341). Han går sedan in på den globala uppvärmningen, dess orsaker och världssamfundets strategier att möta problemen (s.380-408). Även Radkau diskuterar industrialismens genombrott i Europa (s.195-205) och går in på dess konsekvenser den fick för sanitet och hälsa (s.239-249), samt reflekterar kring modern miljöstrategi (294-304). Ekologisk självförsörjning och förmodern småskalighet i produktion och ekonomi står även i fokus hos Radkau (s.36-41) och Tunon reflekterar kring traditionell kunskap i arbetet med biologisk mångfald. Diskussion om pengar och miljöekonomi förs även i Ponting (s.129-136) och Lundkvist.
- Ponting, Clive (2007) Kapitel 5 “Destruction & Survival” s. 67-86, Kapitel 7 ”Ways of Thought” s.129-136, Kapitel 14 “Creating the Affluent Society” s.314-341 och Kapitel 16 “The Threat to Global Systems” s. 381-408
- Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 “The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge” s.36-41, Kapitel 5 “At the Limits of Nature” s. 195-205, 239-249 och Kapitel 6 “In the Labyrinth of Globalization” s.294-303
Fördjupande perspektiv
Ponting, Clive (2007) Kapitel 6 ”The Long Struggle” s.87-115, Kapitel 12 “The Second Great Transition” och Kapitel 13 “The Rise of the City” s.265-314
Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 “The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge” s.36-85
Jared Diamond om samhällelig kollaps
Vecka 39 – människans relation till naturen
Ponting (s.116-128), Radkau (s.77-85) och Merchant redogör för religionens och vetenskapens roll i det mänskliga samspelet med naturen, hur olika idéer och koncept om natur har bidragit till förvaltarskapet av natur. I modern tid talar man ofta om den nya ekologiska religionen och Radkau redogör idéernas roll för landskapens utformning till de moderna naturvårds-institutionerna och den globala miljörörelsen (s.221-239).
- Ponting, Clive (2007) Kapitel 7 ”Ways of Thought” s.116-128
- Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 “The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge” s.77-85 och Kapitel 5 “At the Limits of Nature” s.221-239
Fördjupande perspektiv
Vecka 40 & 41 – resursanvändning, makt och ansvar
Ponting skriver om människans erövring av världen (s.137-170), hur invasiva arter och jakt har slagit ut ekosystem samt hur globaliseringen efter 1500 talet ledde till kolonier, slaveri och ojämlikhet (s.171-198). Radkau beskriver hur kolonialismen gav upphov till ett nytt slags ekologisk medvetenhet (s.164-169), berättar om Indiens koloniala styre (s.169-177) samt reflekterar kring en europeisk exceptionalism i miljöhistoria (s.184-194). Vidare skriver Radkau om globaliseringen och den misslyckade ”amerikaniseringen” av världen (s.250-260). I en globaliserad värld uppstår handelsmönster, ofta att råvaror i billiga länder exporteras till rikare länder för förädling. Hornborg kollar på den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning. Clark och York skriver på ett intresseväckande sätt om den ”metaboliska sprickan” i jordens ekosystem, och diskuterar dagens energi och klimatproblem.
- Ponting, Clive (2007) Kapitel 8 ”The Rape of the World”, Kapitel 9 ”The Foundations of Inequality” s.137-198
- Radkau, Joachim (2008) Kapitel 4 “Colonialism as a Watershed in Environmental History” s.164-177, 184-194 och Kapitel 6 “In the Labyrinth of Globalization” s.250-260
Fördjupande perspektiv
Radkau, Joachim (2008) Kapitel 4 “Colonialism as a Watershed in Environmental History” s.152-194
Vecka 42 – naturlandskapets former, förändringar och eko-systemagenter
Historisk ekologi är ett begrepp som rör forskning av ett visst landskap, dess förändringsprocesser under lång tid. Crumley, Swetnam och Lane ger översiktliga introduktioner till historisk ekologi; Crumley presenterar ett exempel på historisk-ekologiska studier i Bourgogne i Frankrike och hur nyttjandet av jordbruk har sett ut, Swetnam beskriver olika forskningsmetoder inom ämnet och Lane diskuterar kring forskning av historiska ekologier i Östafrika. Naturliga bränder har varit en viktig komponent i bevarandet av ett landskaps mångfald och diskuteras av Swetnam och Radkau (s.41-45) i förhållande till hållbar naturvård. I relation till Crumleys studier av jordbrukspraktiker i norra Frankrike skriver Ponting om jordbrukets utveckling, matproduktion, vattenförsörjning samt ger exempel av Aralsjöns uttorkning (s.231-264).
- Ponting, Clive (2007) Kapitel 11 “The Weight of Numbers” s.231-264
- Radkau, Joachim (2008) Kapitel 2 ”The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge” s.41-45
Fördjupande perspektiv
Radkau, Joachim (2008) Kapitel 3 ”Water, Forests, and Power” s.86-151
Crumley, Carole ”Historical Ecology: Integrated Thinking at Multiple and Temporal and Spatial Scales”
Swetnam, Thomas “Applied Historical Ecology”
Balée, William “The Research Program of Historical Ecology”
Kortfilm, How Wolves Change Rivers
Vecka 43
Denna vecka ägnas åt uppsatsskrivande. Ni väljer själva vilken litteratur ni behöver läsa för att skriva er uppsats.