Framtidsakademin våren 2021: tema Makt och motstånd

Vårens tema är Makt och motstånd. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla – online och på Stadsbiblioteket om omständigheterna tillåter. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Uppsala Stadsbibliotek.

Föreläsningarna är gratis och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.00-19.00 online och i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, om omständigheterna tillåter det. Vi bjuder in såväl forskare från Uppsala och andra delar av landet, som experter, journalister, författare och politiker att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.

Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

Program våren 2021 – Makt och motstånd

Under våren 2021 arrangerar vi tre föreläsningar på temat Makt och motstånd.

Varmt välkomna till en spännande vår!

 

24 februari kl. 18:00-19:00, Patrik Oksanen, Journalist, författare, Senior Fellow Stockholm Free World Forum, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Kungliga Örlogsmannasällskapet

Makt och motstånd regionalt och globalt – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället

Föreläsningen kommer att utgå från Patrik Oksanens långa erfarenhet som journalist och politisk redaktör, samt hans senaste bok: “Skarpa skärvor: om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället” (2018):

»Metoderna för det virtuella kriget blir allt mer sofistikerade. Själva terror-attacken blir mindre viktig jämfört med vad man kan förmedla runt den. En explosion kanske dödar en handfull men det virtuella genomslaget kan påverka miljoner. En terrorbomb i Helmanddistriktet synkroniserades med en videofilmande drönare. Bilden av smällen blev viktigare än själva explosionen.«Hur jihadisterna använder sig av rörlig bild är bara ett exempel som du möter i Skarpa skärvor – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället, om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället. Jihadisterna är en del i en mörk mosaik med statliga troll-fabriker, cyberangrepp, historieförfalskningar och symbol-stölder. I boken får du också läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas.Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken för-klarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Foto: Henrik Sundbom

Patrik Oksanen har arbetat som politisk redaktör, programledare, reporter, projektledare och nyhetschef på SVT samt TV4. Patrik har varit EU-korrespondent i Bryssel för SVT och politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning, där han gjorde hela Hälsingland till Sveriges mest engagerande ledarredaktion inom försvar och säkerhetspolitik enligt Idagora 2016, 2017 och 2018. Utöver det har Patrik författat boken Skarpa skärvor, som beskriver hur informationskrig hotar det öppna samhället och drivit podcasten Podd72, som bland annat fokuserar på säkerhetspolitik och informationskrig. Patrik har även blivit utsedd årets ledarskribent 2017 och årets journalist 2018 av Dagens Media.

 

17 mars kl. 18:00-19:00, Maria Ojala, Universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet

Klimat, makt och motstånd bland unga

Unga har utkristalliserats som en grupp som har ett starkt engagemang inför klimathotet genom klassiska sätt att praktisera motstånd på såsom Fridays for Future och de globala skolstrejkerna. Men unga kan också utmana maktstrukturer indirekt genom att försöka leva enligt sina framtidsideal i vardagslivet. Att i praktiken utmana ohållbara normer, genom exempelvis klimatvänliga matval, kan leda till hopp men även konflikter. Presentationen fokuserar på forskning med unga om spänningar och ambivalens som uppstår när de försöker leva hållbart inom det ohållbara samhällets gränser samt olika hanteringsstrategier de använder sig av.

Maria Ojala är docent i psykologi vid Örebro Universitet och har forskat om hur unga relaterar till globala hållbarhetsproblem i över 15 år.

 

28 april kl. 18:00-19:00, Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Professor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Gästprofessor UCLA

Kampen om den framtida staden – makt och motstånd i Uppsala

Foto: Mikael Wallerstedt

Irene Molina är Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Professor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) samt Gästprofessor UCLA och forskar om staden som plats för sociala maktrelationer. Specifika intresseområden är rasifiering och diskriminering, samt klass, genus och intersektionalitet.