Läsanvisningar – Klimatet, energin och det moderna samhället

Kursböcker

I den här delkursen kommer vi använda följande kursböcker:

  • Berners-Lee & Clark (2013) Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert – hur tar vi oss ur beroendet? Karneval förlag, Stockholm.
  • Lanchester (2019) The Wall. W.W Norton & Company, New York.

Block 1

Vi börjar kursen med att gå igenom grundläggande fakta om fossilenergi, klimatet, energisystemen och deras konsekvenser. I block 1 problematiseras dagens energiberoende och hur energifördelningen ser ut utifrån ett makt- och rättviseperspektiv. Dessutom används systemtänkande för att förstå hur olika samhällssektorer relaterar till varandra.

Vecka 45

Föreläsning: “Det stora globala experimentet” med Kevin Anderson

Obligatorisk läsning

Föreläsning: “Snåriga vägar mot framtidens energisystem” med Anna Karlsson

Obligatorisk läsning

Bonusmaterial

 

 

 

Veckans begrepp:

EROI, rekyleffekter, IPCC, tvågradersmålet, koldioxidbudget, peak oil, exponentiella utsläpp, CO2-ekvivalenter, återkopplingsmekanismer, energikällor, kumulativa utsläpp, kaya-identiteten/IPAT-ekvationen 

Veckans frågor:

  1. Enligt Berners-Lee och Clark samt Anderson, vad innebär tvågradersmålet? Vilka antaganden och brister finns med målet? 
  2. Hur skiljer sig de globala energiförutsättningarna sig från Sveriges förutsättningar, baserat på energikälla?
  3. Vad innebär exponentiella CO2-utsläpp och hur förklarar Berners-Lee och Clark sambandet mellan återkopplingsmekanismer och exponentiella utsläpp?
  4. Baserat på informationen i Energy Reader, vilka för- och nackdelar har olika energislag? Hur kan EROI användas för att förklara fossilenergins framgång?
  5. Enligt Butler, Lerch & Wuerthner samt Mann, Kump & IPCC, vilka energislag anses vara fossila och vilka anses vara förnybara? Skiljer sig deras definitioner åt?
  6. Vilka tre huvudfaktorer anser Berners-Lee och Clark påverka utvinningen av fossil energi?

 

Vecka 46 

Obligatorisk läsning 

  • Berners-Lee & Clark (2013) Den brännande frågan Kap. 12-13 s. 177-197

Föreläsning: “Klimatomställningens skuggsida” med Somya Joshi

Obligatorisk läsning 

Tips på läsning till grupparbetet

Veckans begrepp:

Markanvändning, avskogning, NIMBY, samhällssektorer, miljöbelastningsförskjutning, systemkarta

Veckans frågor:

  1. Vad menar Berners-Lee och Clark med att olika uppvärmningssubstanser har varierande uppvärmningspotential? 
  2. Vilka tre tendenser menar Berners-Lee och Clark är drivande bakom förändrad markanvändning och höjda matvarupriser? 
  3. Varför kan storskalig produktion av biobränslen hamna i konflikt med livsmedelsproduktion, och hur menar Bernerns-Lee och Clark att det kan lösas?
  4. På vilket sätt påverkar den digitala industrin koldioxidutsläppen enligt  Klotet-avsnittet om molnlagring och internet?
  5. Hur ser relationen ut mellan klimatomställningen och gruvindustrin enligt Klotet-avsnittet om de “gröna metallerna”? Vilka rättvisekonflikter och etiska dilemman kan uppstå?

Block 2

I kursens andra block fördjupas klimatdiskussionen till att handla om resurs- och ansvarsfördelning kopplat till politikens/juridikens, ekonomins och individens roller. Blocket innehåller idékritiska perspektiv på klimatproblemen, samtidigt som olika samhälleliga strategier för att minska klimatpåverkan analyseras. Syftet är att sätta klimatförändringarna i en samhällsvetenskaplig kontext och förstå olika aktörers perspektiv och förändringspotential.

Vecka 47 

Föreläsning: “Om hjärnan, miljö och beteendeförändringar” med Kata Nylén

Obligatorisk läsning 

Föreläsning: “På flykt i en varmare värld” med Shora Esmailian

Obligatorisk läsning 

Föreläsning: “Det fossila kapitalet” med Andreas Malm

Obligatorisk läsning 

Bonusmaterial 

Veckans begrepp:

Konsumtions- och produktionsbaserade utsläpp, sårbarhet/vulnerability, avskrivningar, grön tillväxt, cirkulär ekonomi, frikoppling, utsläppsrätter

Veckans frågor:

  1. Hur menar Berners-Lee & Clark att ökad social rättvisa skulle kunna bidra till att klara klimatkrisen? 
  2. Hur skiljer sig Wynes & Nicholas syn på beteendeförändringar från Wangels? Varför menar Wangel att de enskilda konsumenterna inte bär ansvar för att minska vår klimatpåverkan?
  3. Hur kan vi använda intersektionalitet (Kaijser) och individuell sårbarhetsanalys (Esmailian) som verktyg för att förstå ansvar och sårbarhet i förhållande till klimatförändringar?
  4. Varför är det så ekonomiskt svårt att sluta förbränna fossila bränslen enligt Berners-Lee & Clark? 
  5. Varför anser Naturskyddsföreningen att grön skatteväxling, sex-timmars arbetsdag, lokal och cirkulär ekonomi skulle minska miljöbelastningen och CO2-utsläpp?
  6. Hur definierar Hickel och Kallis grön tillväxt och varför anser de att detta inte är möjligt? Hur skiljer sig deras synsätt från Berner-Lees & Clarks?

Vecka 48 

Föreläsning: “Det politiska klimatledarskapet: från Parisavtal till svenska miljömål” med Anna Ljungström

Obligatorisk läsning 

Föreläsning: “Juridiken – den nya arenan för klimatkampen?” med Oscar Alarik

Obligatorisk läsning 

Bonusmaterial 

Veckans begrepp:

Resiliens, ecocide, miljöbalken, nudging, styrmedel, subventioner, Agenda 2030, miljömålen, governance, målstyrning, NGO, klimatledarskap

Veckans frågor:

  1. Varför anser Thiele att demokrati och transparens är viktiga komponenter för trovärdiga klimatmålsättningar?
  2. Hur menar Thiele att ökad konkurrens om naturtillgångar förstärker redan existerande geopolitiska orättvisor?
  3. Vilken är den tydligaste egenskapen för klimatledarskap enligt Parker, Karlsson & Hjerpe undersökning av COP?
  4. Enligt Thiele och Knaggård & Pihl, vad är governance och hur kopplar det till klimatpolitik?
  5. Hur ser möjligheterna ut för en långsiktigt reglerad klimatpolitik, liknande den som gäller för penningspolitiken, enligt Knaggård & Pihl?
  6. Hur fördelas ansvar och ledarskap enligt Exponential Roadmap?
  7. Vilka likheter och skillnader finns mellan det nuvarande miljörättsliga systemet och Higgins förslag om The law of ecocide? Vilken förändringspotential anser du att The law of ecocide har?
  8. Hur har den miljörättsliga disciplinen begränsats av tid och rum? Vad innebär detta för våra möjligheter att applicera miljölagstiftning i en klimatkontext?

Block 3

Under kursens tredje block fördjupas diskussionen om olika förändringsstrategier för att möta klimatutmaningarna på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Vi tittar närmare på hur nutida inställning till innovationer och teknik påverkar möjliga framtider. Med dystopin The Wall som exempel mynnar blocket ut i en djupare diskussion om vilka potentiella framtider och värderingar klimatkrisen kan innebära, både på gott och ont.

Vecka 49 

Obligatorisk läsning 

Veckans begrepp:

Dissonans, psykologiska barriärer, transformation

Veckans frågor:

  1. O’Brien & Sygna redogör för fyra olika angreppssätt på begreppet transformation som de identifierat i forskning om klimatförändringarna. Vad skiljer dessa olika angreppssätt åt? Vilka likheter finns det?
  2. O’Brien & Sygna syntetiserar de fyra angreppssätten i ”The three spheres of transformation”, vad innebär de tre olika sfärerna (personal, political & practical)? Varför är förståelsen av de tre sfärerna viktig enligt författarna?
  3. Hur kan vi använda Stoknes fem psykologiska barriärer för kommunicera klimatutmaningarna mer strategiskt?
  4. I sin text argumenterar Facer för betydelsen av ”the stories we tell our selfs”, varför anser hon att dessa berättelser är av betydelse?
  5. Facer pekar ut tre typer av framtidsberättelser som enligt henne är problematiska, vilka är dessa och hur menar Facer att vi borde samtala om framtiden?

Vecka 50 

Obligatorisk läsning 

  • Lanchester (2019) The Wall Kap. 13-18 

Föreläsning: “Konstgjord andning för jorden – geoengineering & CCS ” med Anders Hansson

Obligatorisk läsning 

Föreläsning: “Ett fossilfritt Sverige – vad händer nu?” med Svante Axelsson

Obligatorisk läsning 

Föreläsning: “Koldioxidbudget – att hushålla med resurserna” med Martin Wetterstedt

Obligatorisk läsning 

  • Berners-Lee & Clark (2013) Den brännande frågan Kap. 15 s. 206-217

Bonusmaterial 

Veckans begrepp:

CCS, geoengineering, innovation, koldioxidbudget, teknologiska bieffekte, Moores lag, exponentiella tekniker, disruption

Veckans frågor:

  1. Vad menar Berners-Lee & Clark krävs för utveckla CCS-tekniker i tillräckligt stor skala?
  2. Hur menar Thiele att nya tekniska lösningar kan leda till nya problem? Hur kan vi motverka negativa bieffekter?
  3. Hur argumenterar Nidumolu, Prahalad & Rangaswami för att hållbarhet är den nya drivkraften för innovation?
  4. Enligt Falk & Gaffney, hur kan man se till att investeringskapital för klimatomställning förmedlas åt rätt håll?
  5. Hur menar Falk & Gaffney att digitala, disruptiva och transformativa tekniker kan revolutionera klimatomställningen?
  6. Vilka är enligt Berners-Lee & Clark de tre viktigaste icke-tekniska åtgärderna (förutom ökad medvetenhet bland allmänheten) som krävs för att vi ska sluta förbränna fossila bränslen? Vad innebär dessa åtgärder?

Vecka 51 

Obligatorisk läsning 

Föreläsning: “Tro, hopp och klimat” med Isak Stoddard

Obligatorisk läsning 

Bonusmaterial 

Block 4