Läsanvisningar – Värderingar, världsbilder & visioner 2018

<< Tillbaka till VVV startsida

Här hittar ni instruktioner för vad som ska läsas varje vecka. Det framgår vilken litteratur som är obligatorisk och vilken som är valbar fördjupning, det förekommer även filmklipp och radioprogram. Det framkommer även om vissa texter ska läsas inför ett specifikt tillfälle. Tänk på att ha framförhållning, i vissa fall behöver ni ha läst texter inför tillfällen på måndagar.

Trevlig läsning!

 

Kursböcker

I den här delkursen används följande kursböcker

  • Evernden, N. (1993) The Natural Alien, Toronto: University of Toronto Press
  • Reguera, E. (2014) Gränsbrytarna – Den globala migrationen och nationalismens murar. Stockholm: Norstedts
  • Dryzek, J.S (2013) The Politics of the Earth: Environmental Discourses, Oxford University Press (Obs. denna bok är bara kursbok för er som läser VVV 15hp, för studenter på HUB läses bara enstaka kapitel)

 

Vecka 3

Resan inleds vecka 3 med en introduktion till kursen och dess innehåll, syfte och upplägg. Här kommer en guideföreläsning sätta tonen för de kommande veckorna. Efter denna introduktion börjar resan och denna del av resan avslutas onsdag vecka 4. Temat kommer vara djur/natur i förhållande till människan. Här täcks en övergripande aspekt av kursen in då andra veckan börjar med breda frågor om filosofi, världsbilder och värderingar. Kopplat till detta följer fokus på olika ”ismer” som agerar som grund och fungerar som utgångspunkt för att välja analytiska verktyg. Här får ni reflektera ni själva har för världsbild och ingång till kursen i förhållande till era kurskamrater.

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Reguera, E. (2014) Gränsbrytarna – Den globala migrationen och nationalismens murar. Stockholm: Norstedts. Kap 1-3

Vilken betydelse menar de la Reguera att flöden av varor och människor har haft genom historien? Hur har dessa flöden sett ut och vilken inverkan har de haft på dagens samhälle? (Kapitel 1 och 2. Nyckelord: migration, handelsförbindelser, axialtiden, sidenvägen, medborgarskap) • Hur beskriver de la Reguera den globala ekonomins baksida och vilka konsekvenser menar han att den får? (Kapitel 3. Nyckelord: globalisering, illegal handel/ekonomi)

De la Reguera beskriver hur handel med människor har sett ut i olika tider och i olika delar av världen, vad kan vi lära oss av det? (Kapitel 3. Nyckelord: slaveri, människosmuggling, kastsystem, papperslösa)

 

  • Kursbok: Evernden (1993) The Natural Alien. Toronto: University of Toronto Press. Kap 1

Varför är Evernden kritisk till ”resource management”/”resourcism”? Och varför menar han att det är fel att värdera naturen i pengar?(Nyckelord: resourcism, reifiering (”reification”), inneboende (”inherent”) värde, ”animate nature (holism) vs. mechanic order (dualism; reification)”, den vetenskapliga världsbilden

Vilka olika motiv för omsorg om miljön redovisas i kapitlet?

 

Kompendiet

Vilka av de idéer som presenteras i Hansson tolkning av Spinoza anser ni vara mest betydelsefulla? Varför?

 

Vecka 4

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Reguera, E. (2014) Gränsbrytarna – Den globala migrationen och nationalismens murar. Stockholm: Norstedts. Kap 4-5

I kapitel 4 behandlar de la Reguera framväxten av dagens nyfascism och går sin argumentation från Europas kolonialisering av Afrika, genom imperialismen och byggandet av nationalismen till rasismen, ultranationalismen och fascismen. Diskutera hur de la Reguera menar att dessa företeelser och begrepp relaterar till varandra. Har ni alla samma tolkning av hans definition av begreppen? (Nyckelord: imperialism, nation, nationalism, rasistisk ideologi, socialdarwinism, ultranationalism, fascism, nyfascism)

I kapitel 5 beskriver de la Reguera de politisk-geografiska gränsernas uppkomst och betydelse, vilka är författarens huvudsakliga poänger i det här kapitlet? (Nyckelord: nationalstat, medborgaren vs. främlingen, politisk-geografisk gräns)

 

  • Kursbok: Evernden (1993) The Natural Alien. Toronto: University of Toronto Press. Kap 2

Miljörörelsens mål och synsätt kan idag inte längre vara de samma som i dess tidiga skede hävdar Evernden – varför? Vilka är de förändringar som måste ske?

Vad karaktäriserar den vetenskapliga (mekanistiska/Cartesianska) världsbildens natursyn och verklighetsuppfattning? Hur förhåller sig Everndeans syn på dessa frågor till de perspektiv som presenterades av Daniel Hansson?(Nyckelord: symbios, föreställningar om självet, Descartes, mekanism, dualism)

 

Kompendiet

I sin artikel diskuterar Björck om modernisering och att detta påverkar djur och människan på olika sätt. Hur påverkas djuren och människan enligt henne? Håller ni med, varför/varför inte?

 

Fördjupande material

Nonduality and the Conciousness of things – Thich Nhat Hanh 

Theory in Action – Three ideologies walks into a bar

Vecka 5

Vecka 5 fortsätter resan sedan inåt mot det personliga planet där människan ses i individuella och kollektiva sammanhang. Här lyfts socialpsykologiska och psykologiska begrepp och koncept in för att hjälpa till och beskriva olika kontexter i vår omvärld. Normer kopplas till detta och ni får möjlighet att reflektera kring andra människors agerande genom att granska sina egna attityder och beteenden.

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Reguera, E. (2014) Gränsbrytarna – Den globala migrationen och nationalismens murar. Stockholm: Norstedts. Kap 6-7

I kapitel 6 identifierar författaren tre argument som han menar är tydliga på flera håll i världen i den ultranationalistiska retoriken. Argumenten är formulerade som tre olika hot vilka används som argument för minskad migration. De la Reguera svarar genom kapitlet på dessa tre hot. Vilka är hoten och hur bemöter de la Reguera dem? (Nyckelord: ultranationalistisk retorik, säkerhet, ojämlikhet)

I kapitel 7 skriver de la Reguera om pass, visum och vägen till Europa. De la Reguera ifrågasätter Interpols chefs påstående om “Det största hotet i denna värld” (de la reguera 2014:240). Vad syftar Ronald Noble till när han nämner detta hot och hur skulle du ifrågasätta ett sådant påstående?

 

  • Kursbok: Evernden (1993) The Natural Alien. Toronto: University of Toronto Press. Kap 3

Hur kan människan enligt fenomenologin nå bortom en dualistisk verklighetsupplevelse?

Vad karaktäriserar fenomenologins syn på medvetande? Varför har denna syn betydelse för miljörörelsen enligt Evernden? (Nyckelord: fenomenologi, medvetande, Merleau-Ponty, Heidegger, Dasein, being-in-the world)

 

Kompendiet

 

Fördjupande material

I sitt välkända verk från 1988 ger Hirdman en beskrivning av genussystemet. Vilka punkter anser ni är mest centrala i hennes beskrivning? Saknas något?

Per Esben Stoknes – Psychology and climate change

Per Esben Stoknes – How to overcome barriers of action?

 

Vecka 6

För att gå djupare kommer vecka 6 kretsa kring värderingar som kan tänkas ligga bakom våra attityder och beteenden. Vi kommer ha specifika gäster som kan hjälpa till att konkretisera hur värderingar kan behandlas och påverka världsbilder och visioner. Då många upplevt ”The Natural Alien” som filosofiskt svårsmält har vi bjudit in Malin Östman att hålla i ett tillfälle med fokus på boken, dess innehåll och användningsområde

 

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Evernden (1993) The Natural Alien. Toronto: University of Toronto Press. Kap 4

I kapitel 8 befinner sig de la Regueras resonemang allt närmare nutiden. Han beskriver bland annat händelser på 1900-och 2000-talet som har påverkat förutsättningarna för migration samt åtgärder som idag tas för att minska migrationen, vilka är dessa? (Nyckelord: mänskliga rättigheter, asyl, flyktingkonvention)

I kapitel 9 för de la Reguera ett resonemang om sambandet mellan ökad eller fri migration och möjligheten för fattiga länder att öka sitt ekonomiska välstånd samt möjligheten för en minskning av den globala ekonomiska ojämlikheten. Vilka argument för och emot detta samband lyfter författaren fram? Vad anser ni om dessa argument? (Nyckelord: ekonomisk tillväxt, ”brain drain”, ”brain circulation”, ”rätten att ha rättigheter”)

 

  • Kursbok: Reguera, E. (2014) Gränsbrytarna – Den globala migrationen och nationalismens murar. Stockholm: Norstedts. Kap 8-9

Vad är skillnaden mellan ”an ecology of objects” och ”an ecology of subjects”? Hur beskriver dessa respektive ekologier fästingen?

Vilka följder har det dominerande vetenskapliga tänkandet haft för den betydelse vi tillmäter känslor?

 

Kompendiet

Kasser (2011) skriver om extrinsic, self-enhancing (E/SE) respektive intrinsic and self-transcendent (I/ST) värderingar och mål, vad betyder de olika kategorierna och hur relaterar de till hållbar utveckling?

Obs. läses inför föreläsningen med Pella Thiel

 

  • Vanessa Andreotti – Education, global change & enduring global imaginaries

 

 

Vecka 7

För att behandla kursens andra stora bok ”Gränsbrytarna” handlar vecka 7 om migration där författaren själv har ett tillfälle där studenterna kan få svar på frågor kring boken. Denna vecka fokuserar på aktuella händelser och människoflöden och de bakomliggande orsakerna. Vi ser fram emot lösningsorienterade diskussioner där man diskuterar hur detta hanteras idag men även hur man skulle kunna tänka och agera ur ett hållbarhetsperspektiv.

 

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Reguera, E. (2014) Gränsbrytarna – Den globala migrationen och nationalismens murar. Stockholm: Norstedts. Kap 10-12

I kapitel 10 beskriver de la Reguera framväxten av ultranationalism i det moderna Europa, vad lyfter han fram som förklaringar till detta växande fenomen? (Nyckelord: ultranationalism, avhumanisering, xenofobi)

I kapitel 11 resonerar de la Reguera om spänningarna mellan de två idéerna om universell mänsklig jämlikhet (kosmopolism) och medborgarskap/politisk gemenskap (polis). Han lyfter fram olika argument gällande hur dessa idéer kan användas i vår globaliserad värld, både i vad han anser är en önskvärd och en icke önskvärd riktning. Vilka förslag och idéer beskriver de la Reguera och vad är era tankar om dem? (Nyckelord: polis, kosmopolitism, globalisering, inkluderingsprincipen, medborgarskap)

I kapitel 11 för de la Reguera även ett resonemang om två olika principer gällande den politiska gemenskapens avgränsning; jus soli (territorialprincipen) och jus sanguinis (härstamningsprincipen). Vad innebär de två olika principerna och hur samt varför har de implementerats olika över världen? (Nyckelord: jus soli, jus sanguinis)

I bokens sista kapitel knyter de la Reguera ihop bokens tema samt sammanfattar och argumenterar för vad han anser är vägen framåt för den globala migrationen, vad argumenterar de la Reguera för och hur ser hans argument ut? Vilken kritik kan ni själva lyfta mot hans argumentation och lösningsförslag? (Nyckelord: kosmopolitiskt, nationalism, transnationella nätverk, fri rörlighet)

 

  • Kursbok: Evernden (1993) The Natural Alien. Toronto: University of Toronto Press. Kap 5

Evernden tar upp ett citat av Colin Wilson där denne beskriver en målare som står inför en stor oljeduk. Vad är poängen med denna metafor?

Evernden beskriver oss människor som “natural aliens” men menar att detta inte måste leda till en pessimistisk slutsats. Hur förklaras detta?

 

Kompendiet

 

Fördjupande material

Nadia Urbinati on Democracy Disfigured

Nadia Urbinati – Populism: A challenge from within

Vecka 8

Veckan inleds med ett fokus på att tillämpa för situationen relevanta analysmetoder på aktuella händelser med koppling till någon aspekt av hållbar utveckling. Här kommer ni få möta experter inom området som konkretiserar hur en kan förhålla sig till hållbarhetsproblematiker i dagens samhälle.

 

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Evernden (1993) The Natural Alien. Toronto: University of Toronto Press. Kap 6

 

Kompendiet

 

Vecka 9

Denna vecka innehåller också Samtal II om Natural Alien och sedan avslutas veckan med en heldagsexamination som berör kursens alla teman. Mer information om detta tillfälle kommer vid ett senare tillfälle

 

Vecka 10

Denna är den så kallade fristående veckan där de som läser HUB tar en paus från VVV och de fristående studenterna får arbeta med film kopplat till hållbar utveckling.

 

Vecka 11

Detta är sista veckan i första delen av kursen och fokuset ligger på en individuell skrivuppgift/hemtentamen som examinerar kursens innehåll. Betygskalan är här 3,4,5 i jämförelse med resten av kursens examinerande tillfällen.