Kursböcker och digitalt kurskompendium
I den här delkursen kommer vi att använda följande kursböcker:
- Ngũgĩ Wa Thiong’o (2017). Se Afrika. Stockholm: Volante
- Thiele, Leslie Paul (2016). Sustainability. Second edition. Cambridge, UK: Polity Press. (även första upplagan från 2013 går bra)
- Österbergh & Malmaeus (2018) Ekonomi för Antropocen: skiftet till en hållbar värld. Carlsson Bokförlag
Dessa böcker läses i princip i sin helhet med undantag för några kapitel. Delar av Thiele (2016) kommer exempelvis läsas i andra delkurser eftersom den är kursöverskridande litteratur. Vilka delar av böckerna som hör till vilken vecka framgår i läsanvisningarna nedan.
Utöver kursböckerna tillkommer också annat obligatoriskt kursmaterial i form av det digitala kurskompendiet som innehåller vetenskapliga artiklar, tidningspublikationer, filmer mm. Kompendieinnehållet hittar du i läsanvisningarna vecka för vecka. Materialet finns i form av länkar till webbsidor eller till pdf-filer på studentportalen. För att komma åt dessa måste du vara inloggad på studentportalen.
Information om kursens litteratur
Vid läsning av kursböckerna kan du ibland behöva bekanta dig närmare med vissa begrepp, eftersom det underlättar förståelsen av helheten som författarna vill förmedla. Detta kan du göra genom att exempelvis slå upp orden i digitala uppslagsverk och databaser via universitetsbibliotekets hemsida. Oftast behöver du vara inloggad på studentportalen för att komma åt hela innehållet i dessa. Vi rekommenderar exempelvis ”Nationalencyklopedin” eller ”Oxford reference online”. De begrepp som är viktigast att bekanta sig närmare med är de vi listat under ”veckans begrepp”. Vår förhoppning är att dessa, tillsammans med ”veckans frågor”, ska vara en hjälp vid inläsningen av litteraturen. Utöver denna guide tror vi också att ni kan ha stor nytta av att stödja varandra i förståelsen av litteraturen, genom att exempelvis delta i de schemalagda litteraturforumen.
Till sist finns i läsanvisningarna även något vi valt att kalla för ”bonusmaterial’‘. Det kan vara vetenskapliga artiklar, tidningspublikationer, filmer, poddar mm. Detta är inget obligatoriskt kursmaterial som examineras, utan något man kan fördjupa sig i vid intresse eller något som översiktligt förklarar veckans tema.
Vecka 36 – Hållbar utveckling – en komplex fråga
Om begreppet hållbar utveckling och komplexa problem
Under kursens första vecka fokuserar vi på hållbar utveckling som begrepp och fenomen, samt frågans komplexitet. Under veckan kommer vi behandla fem centrala kompetenser när det gäller att arbeta med och studera hållbar utveckling, samt både teoretiska och praktiska exempel på hur hållbar utveckling kan förstås och ta sig uttryck. Veckan avslutas med kursens första seminarium där veckans innehåll examineras.
Obligatorisk läsning
- Kursbok: Thiele, L. P. (2016) Sustainability, (Second edition.)
– Introduction, Thiele (2016), Introduction, s. 1-13 - Hedenus, F., Persson, M., Sprei F. (2015) Hållbar utveckling – Historia, definition och ingenjörens roll, s. 9-36
- Wiek, Withycombe & Redman (2011) Key competencies in sustainability: a reference framework for academic program development. Sustainability Science. s. 6, 203–218
- Grint (2010) Wicked Problems and ClumsySolutions: The Role of Leadership s. 169-186
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
Vecka 37 – Utveckling och välfärd – varför och hur?
Om vad utveckling och välfärd egentligen är, och hur de två fenomenen har utvecklats och växt fram
Under kursens andra vecka kommer fokus ligga på att förstå, diskutera och problematisera två av kursens centrala teman: utveckling och välfärd. Vi kommer gå igenom historien bakom utvecklingsbegreppet, hur diskursen och språket om utveckling har sett ut och vad det har fått för konsekvenser på olika platser i världen, med den afrikanska kontinenten och dess olika länder som exempel. Även välfärdskonceptet diskuteras under veckan, både i relation till miljö och människa, utifrån frågor såsom: Vad är välfärd? Vem är välfärden till för? Hur skapas välfärd? Under veckan kommer också kursens skrivuppgift introduceras, med hjälp av Språkverkstaden som går igenom studieteknik och akademiskt skrivande.
Obligatorisk läsning
- Kursbok: Ngũgĩ Wa Thiong’o (2017). Se Afrika. Stockholm: Volante
– Förord, s. 9-16
– Kap 1: Förakt och självförakt s. 19-30
– Kap 3: Kunskapens nya gränser s. 77-85 - Kursbok: Österbergh & Malmaeus (2018). Ekonomi för Antropocen: skiftet till en hållbar värld.
– Kap 1, Österbergh och Malmeus (2018), En ny ekonomi för en ny planetär tid – Introduktion, s. 9-47 - Andreasson, S. (2005). Orientalism and African Development Studies: the ‘reductive repetition’ motif in theories of African underdevelopment. Third World Quarterly, vol. 26, no. 6, s. 971-986.
- Eikemo, T.A. & Bambra, C. (2008). Glossary: The welfare state: a glossary for public health. Journal of Epidemiology and Community Health (1979-), vol. 62, no. 1, s. 3-6.
- Ziai, A. (2017). Post-development 25 years after The Development Dictionary. Third World Quarterly, vol. 38, no. 12, s. 2547-2558.
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
- Hickel, J. (2015). The Problem with Saving the World. Reason in Revolt: Jacobin
- Mkandawire, T. (2001). Thinking about developmental states in Africa. Cambridge Journal of Economics, vol. 25, no. 3, s. 289-313.
- Cornwall, A. (2007). Buzzwords and fuzzwords: deconstructing development discourse. Development in Practice, vol. 17, no. 4-5, s. 471-484
Vecka 38 – Att värdera välfärd och utveckling
Om hur vi mäter och jämför välfärd och utveckling
Den här veckan kommer vi diskutera mätbarhet och värdering av såväl värden i naturen och samhälleliga värden, där BNP diskuteras som exempel i relation till andra sätt att mäta välfärd och utveckling. Genom läsningen av Sidi (2012), kommer vi också ges ett perspektiv på varför och hur det kommer sig att vissa sätt att värdera välfärd och utveckling anses vara mer legitima än andra. På ett teoretiskt plan kommer vi även diskutera vilka risker och begränsningar det finns med ett samhälle där mätbarhet ges mycket utrymme. Detta sker genom den föreläsning vi har med Sofia Wiberg från KTH.
Obligatorisk läsning
- Kursbok: Österbergh & Malmaeus (2018). Ekonomi för Antropocen: skiftet till en hållbar värld. Carlsson Bokförlag
– Kap 5, Abdallah och Jeffery (2018), En lycklig planet? Att mäta hållbar välfärd, s. 160-184 - Andersson (2019) begreppet BNP
- Marginal Revolution University (2015) Film om Amartya Sen’s Capability Approach
- Omar, S. (2012). Rethinking Development from a Postcolonial Perspective [online article]. Journal of Conflictology. Vol. 3, Iss. 1, Campus for Peace, UOC, 42-49.
- O’Hearn, D. (2009). Amartya Sen’s Development as Freedom: Ten Years Later, Policy & Practice: A Development Education Review, Vol. 8, Spring, 9-15
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
Vecka 39 – Den ständigt växande ekonomin
Om ekonomisk tillväxt, hur den fungerar och hur den påverkar vår planet
Den här veckan lär vi oss mer om fenomenet ekonomisk tillväxt, hur den påverkar samhället ur ett hållbarhetsperspektiv, samt om andra ekonomiska teorier och system. Vi får besök av en av författarna till kursboken “Ekonomi för Antropocen” som föreläser på temat välfärd och tillväxt. Dessutom kommer vi att diskutera företags roll i omställningen till en mer hållbar ekonomi. Onsdagens workshop kommer på ett kreativt sätt utforska möjliga ekonomiska framtider.
Obligatorisk läsning
- Kursbok: Thiele, L. P. (2016) Sustainability. (Second edition.),
– Kap 6, Thiele (2016), Sustaining economies, s. 145-171 - Kursbok: Österbergh & Malmaeus (2018). Ekonomi för Antropocen: skiftet till en hållbar värld. Carlsson Bokförlag
– Kapitel 2, Larsson och Hahn (2018), I tjänstesamhället: Är vi hållbara nu?, s. 48-87
– Kapitel 4, Kander (2018), Ekonomisk tillväxt, energi och koldioxidutsläpp i Europa – ett långsiktigt perspektiv (1800-2010), s. 134-159
– Kapitel 7, Robertson (2018), Att reformera det monetära systemet för global hållbarhet, s. 203-225
– Kapitel 9, Malmeus (2018), Behöver vi tillväxten? Arbete och välfärd i den nya ekonomin, s. 251-285 - Sachs, W. (2010). Development Dictionary: a guide to knowledge as power. Zed books, s. 74 – 94
- Chan (2016) Economics is for everyone
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
Vecka 40 – Globala flöden
Om handel och utbyten i vår globaliserade värld
Den här veckan kommer vi fokusera på globalisering och handel där fokus ligger på olika förklaringsmodeller av dagens globala ekonomiska system. Veckan inleds med besök från Nordea där ekonomiska investeringar och bankers roll i arbetet för hållbarhet diskuteras. Måndagen fortsätter sedan med en föreläsning om världssystemteori som förklaringsmodell där centrum och periferi diskuteras. I relation till världssystemteori kommer vi också under veckan i kursboken ”Se Afrika” läsa om globala ojämlikhetsstrukturer och hur de kommit till, samt läsa om konceptet ”globalisering” och hur det kan diskuteras. På onsdagens workshop får vi sedan uppleva och diskutera olika mekanismer i globala handelssystem.
Veckan avslutas med ett seminarium där kursens teman och litteratur såhär långt (v.37-40) diskuteras, tillsammans med det utkast av skrivuppgiften som ni lämnar in samma morgon.
Obligatorisk läsning
- Kursbok: Österbergh & Malmaeus (2018). Ekonomi för Antropocen: skiftet till en hållbar värld. Carlsson Bokförlag
– Kap 6 Fullerton (2018), Investeringarnas gränser: Finanskapitalet i Antropocen, s. 185-202 - Kursbok: Ngũgĩ Wa Thiong’o (2017). Se Afrika. Stockholm: Volante,
– Kap 2: Privatisera eller dö s. 33-75
– Kap 4: Lyxen i misären s. 87-94
– Kap 5: Arvet efter slaveriet s. 95-103 - Kursbok: Thiele, L. P. (2016) Sustainability, (Second edition.)
– Kap 2, Thiele (2016), The Geography of Sustainability, s. 39-64 - Chase-Dunn, C. (2015). Dependency and World-Systems Theories. The Wiley Blackwell Encyclopedia of Race, Ethnicity, and Nationalism, s. 1–4.
- Massey, D. (2004). The responsibilities of places. Local economy, 19, no 2., s.97-101
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
- Kursbok: Ngũgĩ Wa Thiong’o (2017). Se Afrika. Stockholm: Volante, s. 105-123
- Klotet i Vetenskapsradion (2018), Så kan finansmarknaden sätta fart på den gröna omställningen
Vecka 41 – Insatser inom hållbar välfärd och utveckling
Om hur olika aktörer arbetar för hållbarhet
Den här veckan bygger på studiebesök hos aktörer som arbetar med hållbar välfärd och utveckling. Tanken med studiebesöken är att ni ska få en bild av hur aktörer i samhället jobbar med hållbarhetsfrågor som kopplar till dessa områden, och sedan försöka koppla detta till teorier, fakta, koncept eller resonemang ni stött på under kursens föreläsningar eller i kurslitteraturen. Att både ’’gå ut i verkligheten’’ samt att läsa och lyssna om den, tror vi kan bidra till en större förståelse för hållbarhetsfrågan i stort. Kanske motbevisas eller balanseras resonemang i litteraturen när ni träffar era aktörer?
Studiebesöken kommer genomföras i mindre grupper, där ni själva får planera och genomföra, samt sammanställa och presentera era resultat. Vi kommer att påbörja arbetet med gruppindelning och förberedelser på måndagen, genomföra studiebesöken och sammanställa den information ni har fått fram på onsdagen, för att slutligen på fredagen presentera och samtala kring det ni har fått med er från mötet med aktörerna.
Veckan har endast några sidor läsning om intervjuteknik i metodboken ’’Metodpraktikan’’. Vi rekommenderar att grupperna läser dessa sidor då de kan vara till hjälp när ni förbereder frågor för studiebesöken.
Den övriga tid som under veckan inte är schemalagd är tanken att ni jobbar med att förbereda studiebesöken och efter dessa är genomförda också arbetar på er presentation. Kom ihåg att ni också behöver planera in tid för att skriva på skrivuppgiften, då inlämningen av denna börjar närma sig!
Obligatorisk läsning
- Esaiasson et al (2011) Metodpraktikan (tredje upplagan) s. 296-306
Bonusmaterial
Nyström (2003) Hållbar utveckling i fyra svenska storföretag
Vecka 42 – Urbaniseringens maktdimensioner
Om hur staden och stadsnormen påverkar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Den här veckan inleds med två föreläsningar som behandlar ett geografiskt perspektiv på makt och fördelning; en med fokus på relationen mellan stad och landsbygd, och en med fokus på sociala maktrelationer inom staden. Vidare under veckan kommer idealbilden av “den hållbara staden” granskas och diskuteras, samt frågan om hur urbanisering och staden kan vara en möjlighet och samtidigt bidra till ojämlikhet.
Obligatorisk läsning
- McLaren, D, & Agyeman, J (2015). Sharing Cities : A Case for Truly Smart and Sustainable Cities, MIT Press, s. 2-18 ebok via ub.uu.se
- Vetenskapens värld (2019). Frisk av naturen.
- Boverket (2004) Hållbar utveckling av städer och tätorter i sverige, sammanfattning s. 7-15
- IVA (2017) Den urbana utvecklingen drivkrafter och konsekvenser s.5-39
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
Vecka 43 – Rymdskeppet jorden – Välfärd inom planetens gränser
Om hur vi kan leva utan att förbruka mer än jorden kan producera.
Den näst sista vecka på kursen börjar blicka framåt mot nästa delkurs “Klimatet, energin och det moderna samhället” genom att koppla samman diskussionen om att bevara ekosystem och naturvärden, utan att mänsklig välfärd påverkas negativt. Detta görs genom att anlägga ett resiliensperspektiv och genom att förstå hur sociala och ekologiska system hänger samman. Under veckan kommer också ekosystemtjänster och cirkulär ekonomi diskuteras som ett verktyg för att skapa en mer hållbar välfärd, inom planetens gränser. På fredagen har vi kursens sista seminarium där teman och litteratur från de senaste veckorna diskuteras. Under seminariet kommer ni även presentera huvudargumenten i er skrivuppgift som lämnas in veckan efter.
Veckan avslutas på fredag eftermiddag med en smygstart för projektkursen! Under workshopen kommer ni ta fram teman utifrån vilka ni kommer skapa praktiska projekt under andra halvan av kursen, som inspiration kommer ni också få träffa lokala aktörer som arbetar med hållbarhetsfrågor – det vill ni inte missa!
Obligatorisk läsning
- Kursbok: Österbergh och Malmaeus (2018). Ekonomi för Antropocen: skiftet till en hållbar värld:
– Kap 3, Mont (2018) , Kan Homo shoppiens bli hållbar?, s. 88-134
– Kap 8, Kill (2018), Ekonomisk värdering: Att synliggöra naturens värde eller prissätta dess förstörelse?, s. 227-251
– Kap 10, Renner och Österbergh (2018), Nästa stora omdaning? Hur gröna jobb skapar hållbarhet och arbetstillfällen, s. 286-316
– Kap 11, Stahel (2018), Slutna kretslopp och gränslösa funktioner: Den cirkulära ekonomin och funktionsekonomin, s. 316-338
Veckans begrepp och veckans frågor
Bonusmaterial
Ernström (2018). Cirkulär ekonomi inte alltid bättre för miljön.
v. 44 – En vecka med finslipning av skrivuppgifter och kursavslutning
Under kursens sista vecka ligger fokus på slutförandet av skrivuppgiften. Ni har nästan inget schemalagt denna vecka och tanken med det är att ni ska ha mycket tid att slipa på det sista i era skrivuppgifter efter den feedback ni gick av era medstudenter på seminariet förra veckan. Vi kommer också knyta ihop kursens olika teman och frågor tillsammans med en gemensam kursavslutning, där kursen också utvärderas med er input! Ta med er fika så kör vi knytisfika!