På den här sidan hittar ni all läsning för kursen Värderingar, Världsbilder och Visioner. Ni förväntas ha läst den specificerade litteraturen inför respektive föreläsning samt att komma väl förberedda till de examinerande momenten.
Instuderingsfrågorna är kopplade till veckans litteratur och finns till för att stödja ert lärande genom kursens gång. Ett urval av dessa kommer att användas i de skriftliga uppgifterna inför seminarium 1 och 2.
Kursböcker
Evernden, N. (1993) The Natural Alien, Toronto: University of Toronto Press
Hochschild, Arlie Russell (2016), Strangers in their own land: anger and mourning on the American right, New York: The New Press
Vecka 4
Natural Alien, kap 1 (Talking about the Mountain)
Hansson, D. (2012) Unpacking Spinoza: Sustainability Education Outside the Cartesian Box (läses inför föreläsningen med Daniel Hansson)
Torpman, Olle (2017) Miljöetik – från problem till lösning. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-2 (läses inför föreläsningen med Olle Torpman)
Frågor
- Varför är Evernden kritisk till ”resource management”/”resourcism”?
- Varför menar han att det är fel att värdera naturen i pengar?
- Vilka motiv för omsorg om miljön redovisas i kapitlet?
- Vilka idéer som presenteras i Hanssons tolkning av Spinoza anser ni vara mest betydelsefulla? Varför?
- Vilken av uppfattningarna om moraliskt status som Torpman presenterar stämmer bäst överens med din egen uppfattning?
Vecka 5
Natural Alien, kap 2 (The Fields of Self) och kap 3 (Returning to Experience), kap 4 (A Biology of Subjects)
Samuelsson, A. 2008, I naturens teater : Kultur- och miljösociologiska analyser av naturhistoriska utställningar och filmer, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen. s. 22-38 (läses inför föreläsningen med Hedvig Mårdh)
Ganetz, Hillevi. 2004. “Familiar Beasts: Nature, Culture and Gender in Wildlife Films on Television”. Nordicom Review 25(1/2), 197-213 (Läses inför föreläsningen med Ann-Sofie Lönngren)
Frågor
- Miljörörelsens mål och synsätt kan inte idag längre vara de samma som i dess tidiga skede hävdar Evernden – varför? Vilka förändringar är det som måste ske?
- Vad karaktäriserar den vetenskapliga (mekanistiska/Cartesianska) världsbildens natursyn och verklighetsuppfattning?
- Vad är skillnaden mellan ”an ecology of objects” och ”an ecology of subjects”?
- Evernden nämner vad han ser som en av miljöengagerade människors möjligen starkaste drivkrafter – vilken?
- Vad menas med den existential-fenomenologiska termen ”being-in-theworld”?
- Vad menar Ganetz med “cultural boomerang”?
- Hur går bilden av “naturen” i museerna ihop med den cartesianska världsbilden?
- Förklara begreppet intersektionalitet och hur det kan användas i en analys.
Vecka 6
Natural Alien, kap 5 (Natural Aliens) och kap 6 (The Shells of Belief)
Hahn, T., 2014. Green Economy, economic growth and sustainable development. pp. 338-357 in Palmer, H. (ed.), Access to Resources: an urban agenda. AADR Art Architecture Design Research (läses inför föreläsningen med Thomas Hahn)
Di Debatt: “Att vara ett gott exempel räcker inte” (Hahn, Thomas) (läses inför föreläsningen med Thomas Hahn)
Ohlsson Al Fakir, Ida (2015), Romer i Sverige, ett socialhistoriskt perspektiv (läses inför föreläsningen med Ida Ohlsson Al Fakir)
Benhabib, Seyla (2005), Borders, boundaries, and citizenshipip (läses inför föreläsningen med Ida Ohlsson Al Fakir)
Hultman, Martin (2018) Green Men: Exploring Industrial-, Ecological-, and Ecomodern masculinity
Frågor
- Hur kan människan enligt fenomenologin nå bortom en dualistisk verklighetsupplevelse?
- Vad karaktäriserar fenomenologins syn på medvetande? Varför har denna syn betydelse för miljörörelsen enligt Evernden?
- Vilka följder har det dominerande vetenskapliga tänkandet haft för den betydelse vi tillmäter känslor?
- Hur förklarar Evernden att den mänskliga arten är främmande (exotic) i sin miljö, oavsett hur denna ser ut?
- Evernden beskriver oss människor som “natural aliens” men menar att detta inte måste leda till en pessimistisk slutsats. Hur förklaras detta?
- Vad menar Evernden med att vi åter bör försöka ”förundras” (wonder) över världen?
- Vad menar Evernden när han säger att ; “Mans freedom lies primarily in the choosing of his story, rather than his actions within that story”?
- Varför menar Hahn att koncepten som kritiserar “Green Economy” missar poängen? Vad är poängen?
- Hur skulle du diskutera Hultmans text utifrån Torpman (Miljöetik, v.4) och hans diskussion om moraliskt ansvar?
- Ge exempel på varför Hultman anser att det är intressant att diskutera maskulinitet i relation till miljöfrågor.
- Hur skulle begreppen migration/medborgarskap/tillhörighet analyseras och förstås utifrån fenomenologin?
Vecka 7
Strangers in their own land: del 1 (The Great Paradox), 80 sidor
Gustavsson, S., 2016, Populismens utbrott beror på nyliberalismens djupverkan (läses inför föreläsningen med Sverker Gustavsson)
Mouffe, Chantal (2008), Politiken och det politiska, ur Om det politiska (läses inför föreläsningen med Sverker Gustavsson)
Crompton, Tom, CCF Report, Where now for the environment movement? (läses inför föreläsningen med Pella Thiel)
Frågor
- Hur skulle du beskriva Tea Party-rörelsen och vad menar Hochschild med ”The Great Paradox”?
- Beskriv ”feeling rules”. Hur använder Hochschild begreppet för att förstå ”the great paradox”?
- Vad menas med “empathy walls” och kan man diskutera fenomenet i en svensk kontext?
- Vad innebär “nyliberalismens djupverkan” och vilken roll menar Gustavsson att den spelar för demokratins utveckling?
- Vad menar Mouffe med att ge “antagonistiska relationer” “agonistiska uttrycksformer” och varför menar hon att ett sådant förhållningssätt är viktigt?
- Vad menar Inglehart och Baker när de konstaterar att kulturell förändring är “path dependent”?
- Uppmärksamma när Inglehart och Bakers artikel är skriven. Tror du att en motsvarande undersökning skulle komma fram till samma slutsatser idag? Om inte, vilka förändringar har skett och vad kan de tänkas bero på?
- Vad innebär “compassionate values” respektive “self-interest values”? Vad menar Crompton med att värderingar förhåller sig till varandra “in a see-saw [gungbräda] relationship”?
Vecka 8
Strangers in their own land: del 2 (The Social Terrain (läses översiktligt)), del 3 (The Deep Story and the People in it)
Kramming, Kajsa. Miljökollaps eller hållbar framtid? Kap 4+12 (läses inför föreläsningen med Kajsa Kramming)
Gough, S. & Scott, W. (2006). Education and sustainable development: a political analysis. Educational Review Vol. 58, No. 3, pp. 273–290 (läses inför föreläsningen med Maarten Deleye)
Frågor
- Vad menar Hochschild med “the Deep Story”?
- Går det att beskriva miljörörelsens identitet som en djup berättelse och hur skulle en sådan berättelse i så fall se ut? Vilka känslolägen är den sammankopplad med?
- Vilka olika perspektiv på hållbarhetsproblemet finner Kramming i utbildningsmaterial och media? Hur skiljer sig naturdeterministiska, socialkonstruktivistiska respektive post-naturliga perspektiv på klimat- och hållbarhetsfrågor?
- På vilket sätt förhåller sig de perspektiv som Gough och Scott presenterar till olika uppfattningar om de grundläggande orsakerna till hållbarhetsproblematiken?
- Hur förklarar Kenis och Mathijs glappet mellan analys och praktiskt agerande hos intervjupersonerna?
Vecka 9
Strangers in their own land: del 4 (Going National), 24 sidor
Valfri artikel – Akademisk artikel som berör ett tema som tagits upp tidigare i kursen. Används som ett kompletterande perspektiv till seminarium 3 och den skriftliga uppgiften.
Jansson, David. 2010. Racialization and “Southern” identities of resistance: A psychogeography of internal orientalism in the U.S. Annals of the Association of American Geographers 100(1): 202-221. (Läses inför David Janssons föreläsning)
Hamilton, C. (2016). The Anthropocene as rupture. The Anthropocene Review, 3(2), 93–106
Frågor
- På vilket sätt menar Hochschild att den politiska polariseringen i dagens USA har sin grund i en utveckling som går tillbaka till 1860-talet?
- På vilket sätt är de människor som Hochschild möter “strangers in their own land”?
- Vilka uppfattningar om antropocen identifierar Hamilton och på vilka grunder avfärdar han dem? Vad är unikt med den definition som han förespråkar?
- På vilka grunder kritiserar artikelförfattarna antropocenbegreppet? På vilket sätt menar de att makt är inbyggt i begreppet? Håller du med Malm och Hornborg?
Vecka 10