Läsanvisningar- Klimat, energi och det moderna samhället 2017

Här nedan finner du läsanvisningar för kursens obligatoriska läsning samt extramaterial för dig som vill förkovra dig i kursens olika teman. Vi använder oss av “veckans begrepp” och “veckans frågor” för att knyta samman litteraturen med föreläsningarna och på så sätt underlätta läsningen och vägleda dig genom kursen. Under vissa veckor kommer vi använda konceptet litteraturforum där ni i mindre grupper diskuterar den obligatoriska litteraturen utifrån “veckans frågor”.

 Kursböcker

  • Berners-Lee, M. & Clark, D.A. 2014, Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet? Karneval, Stockholm
  • Jiborn, M. & Kander, A. 2013, Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion, 1. uppl. edn, Dialogos, Stockholm.
  • Thiele, L.P. (2016) Sustainability. Polity Press, Malden, MA; Cambridge, UK

 Vecka 44

Vi kastar oss in i kursen och börjar med att undersöka de grundläggande orsakerna till den allt mer stigande medeltemperaturen på jorden. Vi tar en närmare titt på hur klimatet fungerar och reflekterar över vilka konsekvenser som uppstår när klimatet rubbas.

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Förord och Inledning s.7-20
    • Kap. 2 Full fart mot undergången s.33-34
    • Kap. 12 Bidragande faktorer s.177–184

Tisdag 31/10

Onsdag 1/11

Veckans begrepp: Växthuseffekten, tvågradersmålet, tippingpoints/tröskeleffekter, ppm, IPCC, återkopplingseffekter.

Veckans frågor:

  • Vilka är de främsta anledningarna till den stigande medeltemperaturen?
  • Vad har en ökad medeltemperatur för naturliga- och samhälleliga konsekvenser?
  • Vad innebär ”tvågradersmålet” och vilka åtgärder måste vidtas för att nå det?
  • Vad menar Berners-Lee och Clark med att klimatproblemet är ett mångsidigt problem och hur påverkar det vårt sätt att lösa dagens klimatsituation?
  • Holmgren använder begreppet återkopplingar när han talar om klimatpåverkan, ge några exempel på vad han menar och förklara vad dessa återkopplingseffekter kan ha för konsekvenser.

Extramaterial

Världsnaturfonden (2017). Mänsklig påverkan.

Sveriges radio (2015). Johan Rockström 2015

Workshop – Hållbar stadsplanering

Torsdagen och fredagen vecka 44 arbetar vi med ett tvådagars projekt gällande hållbar stadsplanering i en av Uppsalas stadsdelar. Det är ett intensivt och roligt arbete som kräver en del förberedelser. Det innebär att ni, utöver den obligatoriska läsningen för vecka 44, även behöver läsa in sig på det caset vi kommer arbeta med. För er som läser HUA finns denna läsning även som en del av projektkursens läsning.

Obligatorisk läsning

Vecka 45

Under vecka 45 undersöker vi hur människans energianvändning och dagens energisystem hänger ihop med nutidens klimatförändringar. Vi försöker förstå orsakerna till vårt nuvarande energiberoende ur ett psykologiskt perspektiv och tittar närmare på konsumtionsvanor och resurshantering.

Obligatorisk läsning

Tisdag 7/11

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Kap. 1 Kurvan s.23–33
    • Kap. 3 Biljontonsgränsen s.43–49
    • Kap. 4 För mycket bränsle i marken s.49–57
    • Kap. 10 Den globala likgiltigheten s.150–168

Torsdag 9/11

  • Kursbok: Jiborn, M., 1964 & Kander, A., 1962 2013, Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion, 1. uppl. edn, Dialogos, Stockholm.
    • Kap. 3 Vem bestämmer över konsumtionen? s.64–100
  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Kap. 13 Mat, skogar och bränsle s.185–201

Veckans begrepp: 

Peak oil/oljetoppen, koldioxidbudget, exponentiell tillväxt, EROI, konfirmationsbias, social tröghet, shifting baselines, planetära gränser, miljöbelastningsförskjutning.

Veckans frågor: 

  • Vad innebär kognitiv dissonans och hur relaterar det till klimatfrågan?
  • Förklara begreppet koldioxidbudget och hur det relaterar till den exponentiella koldioxidkurvan. 
  • Vad menar Stocknaess med att vi behöver en ny berättelse om klimatet?
  • Vilka är de fem barriärerna och de fem strategierna, enligt Stocknaess?
  • Vilka drivkrafter ligger enligt Gram-Hanssen, Mont och Müller bakom dagens konsumtionsbeteende och hur kan man, enligt dem, styra konsumtionen i en mer hållbar riktning?

Extramaterial

Rockström (2010) Let the environment guide our developement. TED talk

Jones, Andrew et. al. (2017) You fix it: can you stay within the world’s carbon budget? The New York Times

Vecka 46

Under vecka 46 analyserar vi alternativen till fossil energi samt alternativa energisystem. Vi resonerar kring svårigheterna med att helt frångå fossil energi och huruvida en hållbar energiomställning enbart handlar om nya tekniska innovationer. Dessutom undersöker vi relationen mellan energieffektivisering och den totala energianvändningen, samt för- och nackdelar med geoengineering.

Obligatorisk läsning

Tisdag 14/11

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Kap. 6 Rekyleffekter och bieffekter s.69–88
    • Kap. 7 Människor, pengar och teknik s.88–111
    • Kap. 8 Avskrivningar s.111–137
  • Kursbok: Thiele, L.P. (2016) Sustainability. Polity Press, Malden, MA; Cambridge, UK
    • Kap. 4 Technological solutions and their problems s.90–115

Torsdag 16/11

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.Kap. 16
    • Krafttag för rätt tekniska lösningar s.218–227
    • Kap. 18 Plan B s.233-235

Veckans begrepp: Rekyleffekter, CCS, BE-CSS, geoengineering, förnybar energi, negativa utsläpp.

Veckans frågor:

  • Vad anser Berners-Lee och Clark vara de största hindren för att frångå fossila bränslen?
  • Vad menas med rekyleffekter?
  • Vilka åtgärder anser Berners-Lee och Clark vara nödvändiga för att kunna dämpa klimatförändringarna?
  • Förklara och ge exempel på vad som menas med geoengineering, samt resonera kring för- respektive nackdelar med den typen av teknik.
  • Vad menar Thiele med ”To employ technology is to open Pandora´s box.”?

Extramaterial

Klotet (2016) Koldioxidinfångning, problem eller lösning för klimatet? Sveriges Radio

Forskning.se (2015) Hög tid att ställa om vårt energisystem

EkonomiFakta (2017) Energianvändning

Crutzen, P. (2006) Albedo Enhancement by Stratospheric Sulfur Injections: A Contribution to Resolve a Policy Dilemma? Climatic Change,  Sidorna 77: 211-220

Anders Hansson (2008) Kolets återkomst- Koldioxidavskiljning och lagring i vetenskap och politik

 

Vecka 47

Vi kastar oss in i sista veckan på block 1 och diskuterar nutidens klimat- och energiproblematik utifrån ett rättviseperspektiv. Vi resonerar kring vem som ligger bakom problemet och vem som drabbas.

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Kap. 11 Svårigheten att dela rättvist s.168-177
  • Kursbok: Jiborn, M., 1964 & Kander, A., 1962 2013, Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion, 1. uppl. edn, Dialogos, Stockholm.
    • Kap. 1 Slänger vi skräpet till grannen? s.16–34
    • Kap. 2 Har vi en klimatskuld? s.35-65

Tisdag 21/11

Veckans begrepp: 

Intersektionalitet, allmänningens tragedi.

Veckans frågor: 

  • Vilka metoder finns, enligt Carlsson-Kamyama och Kander, för att mäta och jämföra olika nationers koldioxidutsläpp? Förklara skillnaderna mellan metoderna samt diskutera för- och nackdelar med dem.
  • Vad innebär intersektionalitet i förhållande till klimatförändringarna?
  • På vilket sätt och varför menar Esmailia att vissa människor drabbas hårdare av klimatförändringarna än andra?
  • Vad menas med klimatskuld och vilka olika teorier ligger till grund för en eventuell klimatskuld?

Extramaterial

How a Warming Planet Drives Human Migration (2017)

200 miljoner på flykt om trettio år. Omvärlden. (2016)

Vecka 48

Vi kliver vi in i block 2 och kickar igång vecka 48 med diskussioner kring FNs internationella klimatarbete. Vi granskar nutidens politiska trender i förhållande till klimat- och energiproblematiken och undersöker bakomliggande orsaker till olika aktörers ställningstaganden i klimatfrågan. Dessutom resonerar vi kring vikten av ett globalt klimatledarskap och analyserar för- och nackdelar med det nuvarande systemet.

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Kap. 5 Inget avtal i sikte s.57–69
    • Kap. 14 Vi måste vakna s.201-206
    • Kap. 15 Ett utsläppstak s.206–218
  • Kursbok: Jiborn, M., 1964 & Kander, A., 1962 2013, Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion, 1. uppl. edn, Dialogos, Stockholm.
    • Kap 6. Vad är målet med målet? S.165–197

Tisdag 28/11

  • Kursbok: Thiele, L.P. (2016) Sustainability. Polity Press, Malden, MA; Cambridge, UK
    • Kap. 5 The political and legal challenge s.115–142

Veckans begrepp:

COP, Parisavtalet, koldioxidbudget, utsläppsrätter, Agenda 2030, miljömålen.

Veckans frågor:

  • Varför är det viktigt med globala politiska beslut gällande klimatet?
    • Om det är viktigt, varför är det så svårt att genomföra?
  • Vilka följder menar Charles Parker att USA:s avhopp från Parisavtalet kan få?
    • Vad innebär det för resterande länder?
    • Vilka signaler ger det till omvärlden?
    • Kan resterande länder klara av tvågradersmålet utan USA?
  • Vad utmärker ett bra klimatledarskap, enligt Charles Parker?
    • Kan EU anses bedriva ett bra klimatledarskap, varför/varför inte?

Extramaterial

COP 23 Guide To Bonn

Vecka 49

Under vecka 49 studerar vi hur olika aktörer arbetar med klimat- och energifrågan på lokal nivå. Vi diskuterar hur ekonomin styr klimatet, och hur ekonomiska incitament kan användas för att påverka klimatutvecklingen. Vi utforskar också dagens arbete med klimatanpassning nationellt i Sverige.

Obligatorisk läsning

  • Kursbok: Berners-Lee, Mike & Clark, Duncan (2014). Den brännande frågan: att förbruka hälften av världens olja, kol och gas är ödesdigert : hur tar vi oss ur beroendet?. Stockholm: Karneval.
    • Kap. 9 Tillväxtdebatten s.137–150
    • Kap. 19 Vad kan jag göra? s.236–241
  • Kursbok: Jiborn, M., 1964 & Kander, A., 1962 2013, Generationsmålet: kontroverser kring klimat och konsumtion, 1. uppl. edn, Dialogos, Stockholm.
    • Kap. 4 Frivillig enkelhet- ett hållbart sätt att ta samhällsansvar? s.100–141
    • Kap. 5 Strypa tillväxten- bästa lösningen? S.141–165

Tisdag 5/12

Läses kursivt inför panelföreläsningen:

Torsdag 7/12

Veckans begrepp:

Ekonomiska styrmedel, klimatanpassning, cap and trade/utsläppshandel, grön skatteväxling

Veckans frågor: 

  • Diskutera kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp av växthusgaser. Hur har sambanden sett ut historiskt, och vilka teorier finns om hur det kan komma att se ut i framtiden?
  • Berners-Lee och Clark (2014, s. 147-148) nämner mätbarhetens relevans för samhällsomdaning och möjligheten att arbeta med klimatproblemen. Kan ni hitta några exempel på detta i veckans litteratur? Vilka exempel ger Berners-Lee och Clark på alternativ till BNP som välfärdsmått?
  • Redogör för minst tre olika ekonomiska styrmedel som används eller har använts för att mildra klimatförändringarna. Diskutera deras för- och nackdelar.
  • Utgå från de exempel som Berners-Lee och Clark ger i kapitel 19 och gör en lista på fem till tio olika konkreta saker som du/ni kan göra inom den närmaste månaden för att långsiktigt skapa förändring. Förklara på vilket sätt handlingarna kan ge ringar på vattnet och bidra till att klimatarbetet går framåt.

Extramaterial

Vecka 50

Vi börjar närma oss slutet av kursen och vänder därför blicken mot framtiden. Under vecka 50 resonerar vi kring möjliga, önskvärda och icke önskvärda, framtidsscenarier. Vi granskar vilka faktorer som kan påverka utvecklingen och vi frågar oss vilka komponenter som faktiskt behövs för att vi ska kunna skapa den framtid vi vill ha.

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp: 

Framtidsscenarier, självhushållning, högteknologi, crowdfunding,

Veckans frågor:

  • Vilka faktorer påverkar utvecklingen av det svenska energisystemet, enligt energimyndigheten?
    • Finns det ytterligare faktorer som påverkar energisystemets utvecklingen?
  • Beskriv kort energimyndighetens fyra framtidsscenarion och redogör för för- respektive nackdelar med de olika framtiderna.
  • Resonera kring för- och nackdelar med självhushållning kontra en högteknologisk livsstil.
  • På vilket sätt fungerar “scenario planning” som ett verktyg till att förstå varierande framtidsmöjligheter?

 

Vecka 51

Under kursens sista schemalagda vecka sammanfattar och examinerar vi block 2 genom ett seminarium. Resten av tiden förfogas fritt av var och en för arbete med den individuella skrivuppgiften, som är betygsgrundande och lämnas in senast den 8/1 kl 12.00.