Läsanvisningar TMMF 2020

På den här sidan hittar ni all läsning för kursen Teknik, makt och mänsklighetens framtid/Ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella perspektiv på teknik. Ni förväntas ha läst litteraturen inför varje tillfälle för ert eget lärande och så att ni kommer förberedda till kursens examinerande moment. Artiklar, videos och kursböckerna värderas lika.

Seminariefrågorna är kopplade till veckans litteratur och examineras genom inlämning av diskussionsprotokoll (enligt instruktioner på kurssidan). Ett urval av frågorna kommer även att användas för examinering vid litteraturseminariet den 5 mars.

Kursböcker

• Nye, David E. (2006). Technology matters: Questions to live with. 1. uppl. Cambridge, Mass.: MIT Press
• Hornborg, Alf. (2012). Myten om maskinen. 2. uppl. Göteborg: Daidalos

Vecka 4

TISDAG
Kursintro

• Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Ymnighetshorn eller nollsummespel? s. 33-56.
• Nye, D. (2006). Technology matters. Can we define technology? Kapitel 1, s. 1-17

TISDAG
Why (not) use a scythe? A discussion of tools, skill, power and sustainability.

• Berry, W. (1979). A good scythe.
• Mumford, L. (1934). Technics and civilization. Cultural preparation: The monastery and the clock, Kapitel 1:2, s. 12-18
• Hughes, T. (2004). Human-built world: How to think about technology and culture.  Introduction: Complex technologies, s. 1-5.
• Berry, W. (2017). Why I will not buy a computer, s. 1-15.

SEMINARIEFRÅGOR INL1

1. Hur definierar Hughes, Berry respektive Nye “teknologi”? Diskutera er fram till en definition av ordet.
2. Enligt Mumford, varför är mekanisering och industrialisering beroende av klockan? Vad tänker ni om hans tes?
3. I Why I will not buy a computer börjar Berry bemöta feministisk kritik mot hans datorvägrande. Reflektera över vad kritiken består i och hur Berry bemöter den. Håller du med? (I kapitel 2 bemöter Berry denna kritik mer i detalj. Är ni nyfikna kan vi ge tillgång till detta kapitel)

INSTUDERINGSFRÅGA FÖR PROJEKTARBETE

1. Baserat på Berrys text Why I am not going to buy a computer, börja tänka på olika teknologier ni använder i din vardag, vilket behov de fyller och vilka alternativ ni skulle kunna använda er av för att möta dessa/detta behov?

Vecka 5

TISDAG
Technoscience från ett urfolksperspektiv

• Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Gudarnas föda och svart guld, s. 159-174
• Mumford, L. (1934). Technics and civilization. Agents of Mechanization: Warfare and Invention och Military Mass-Production, Kapitel 2:6-7, s. 85-94
• Boonstra, W. (2016). Conceptualizing power to study social-ecological interactions.

TORSDAG
IT, genus och hållbarhet

• Hornborg, A (2012). Myten om maskinen. Självets gränser och fasor i olika kulturer, s. 241-254.
• Berner, B. (2004). Ifrågasättanden, s. 139-146.
• Losing Lena, dokumentär av Creatable and Code Like a Girl.

SEMINARIEFRÅGOR INL1

1.  I Boonstras artikel:
   1. Vilka tre anledningar till att studera makt anges?
   2. Redogör för de olika dimensionerna i Boonstras konceptualisering av makt.
   3. Boonstra redogör för den teoretiska diskussionen om huruvida sociala institutioner och event ska räknas som maktkällor eller inte, vilka skäl ges för och vilka skäl ges emot? Håller ni med?
2. Jämför Boonstras maktkoncept med Hornborgs exempel på maktutövning i kapitlet Gudarnas föda och svart guld. Vilka likheter/skillnader hittar ni?
3. År 1934 skrev Mumford att krigsindustrin är en stark drivkraft bakom teknikutveckling. Tycker ni att Mumfords analys håller än idag eller kan ni identifiera andra krafter som främst driver dagens teknikutveckling?
4. Vad menar Berner med att tekniken har en “tolkningsmässig flexibilitet”?
5. Losing Lena-projektet syftar till att bryta mansnormen inom IT genom att uppmärksamma historiska skeenden, fundera på ytterligare strategier som skulle kunna appliceras för att göra IT-fältet mer jämlikt.

Vecka 6

TISDAG

Att tänka etiskt kring teknik

• Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Den vite konsumentens börda, s. 15-32, Fotavtryck i bomullsfälten, s. 137-147.
• Larson, J. (2014). The Invisible, Manipulative Power of Persuasive Technology.
• Jasanoff, S. (2016). The ethics of invention. The power of technology, s. 1-30.
• Callawadr, C. (2019). Facebook’s role in Brexit—and the threat to democracy. (TEDtalk)

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Lewis, P. (2017). “Our minds can be hijacked: the tech insiders who fear a smartphone dystopia”. The Guardian.
• Harari, Y. N. (2018). “The Myth of Freedom”. The Guardian.
• Ashforth, B. & Anand, V. (2003). The normalization of corruption in organisations. (på rekommendation av Per Fors)
• van der Poel, I. (2011). Nuclear Energy as a Social Experiment. (på rekommendation av Per Fors)
• Collste. Etisk beslutsmodell. (på rekommendation av Per Fors)

TORSDAG
Presentation av projektarbete

SEMINARIEFRÅGOR INL2

1. Vad menar Larson med begreppet ”persuasive technology”? Vad är ”the golden rule” som han nämner i förhållande till begreppet?  Tycker ni regeln är ett etiskt försvarbart sätt att se på den här teknikutvecklingen eller krävs det andra etiska ramverk?
2. Baserat på Callawadrs diskussion om Brexit och Facebook, diskutera hur etiska ramverk skulle kunna se ut för se till att sociala medier inte utnyttjas för manipulering av politiska processer (exempelvis nationella val)
3. Vad menar Hornborg med “den vite konsumentens börda”? Gör en analys av Hornborgs argument.
4. Jasanoff ställer frågan om vems ansvar det är att hantera riskerna med dagens teknikutveckling och se till att den sker på ett rättvist sätt. Diskutera och besvara hennes fråga.

Vecka 7

TISDAG
Technology from a more-than-human perspective

• Nye, D. (2006). Technology matters. Does technology control us? Kapitel 2, s. 17-31
• Holloway, L. (2007). Subjecting Cows to Robots: Farming Technologies and the Making of Animal Subjects
• Garnett, T. (2015). Gut Feelings and Possible Tomorrows: (Where) Does Animal Farming Fit?

TORSDAG
Teknologiska framtidsbilder

• Nye, D. (2006). Technology matters. Is Technology Predictable? Kapitel 3, s. 33-49
• Winner, L. (1986). The whale and the reactor: A search for limits in the age of technology. Do artifacts have politics? s.29-39.
• Joy, B. (2000). Why the future doesn’t need us.
• Hartenau, W. (1898). Die Resurrection Co.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Kelly, K. (2005). How technology evolves. (TEDtalk)
• GDSR (2019). The future is now: Science for achieving sustainable development. (på rekommendation av Johan Gärdebo)

SEMINARIEFRÅGOR INL2

1. Baserat på Holloways artikel, redogör för Foucaults koncept om ”biopower” och hur man kan applicera ”biopower” på modern djuruppfödning. Dvs hur kontrolleras djur och till vilket syfte? Diskutera även vilka funktioner teknologier kan och bör fylla i våra relationer till domesticerade djur.
2. Garnett målar upp fyra olika scenarier för framtidens köttkonsumtion. Redogör för de olika scenarierna, vilka är de olika intressenterna (stakeholders) och vilka teknologier är det som används i respektive scenario? Fundera på vilka maktförhållanden teknologierna bidrar till, dvs vem kommer att ha tillgång/inte tillgång till dessa teknologier och därmed ha makt över framtidens mat?
3. Nye redogör för de olika komponenterna av prognostisering (prognostication). Hur förhåller sig hans ramverk till Berrys reflektion kring förutsägelse (prediction)?
4. Vad menar Winner med att solceller är en mer demokratisk teknologi? Är det ett värdefullt sätt att tänka på teknik? Varför? Kan ni tänka på andra teknologier som kan vara demokratiska eller icke-demokratiska på detta sätt.
5. Fundera på vilka tekniker Joy tar upp som existentiella hot. Skapa er utifrån dessa en bild av ett möjligt framtidsscenario.
6. Döden-och-maskinen är ett tema i Hartenaus modernistiska novell från 1898 där ett samhälle i förändring beskrivs. Vilka drivkrafter är det som ligger bakom framväxten av Hartenaus värld med ett helautomatiskt begravningsförfarande? Hur förhåller sig Hartenaus framtidsscenario till idag, vad hade han “rätt” eller “fel” om?

Vecka 8

TISDAG
Matnyttiga perspektiv på teknik

• Nye, D. (2006) Technology matters. Sustainable Abundance, or Ecological Crisis? Kapitel 6, s. 87-109
• FAO (2018). The 10 elements of agroecology: Guiding the transition to sustainable food and agricultural systems.
• Monbiot, G. (2020). Lab-grown food will soon destroy farming – and save the planet.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Hobbs, R.J. & Morton, S.R. (1999). Moving from descriptive to predictive ecology. (på rekommendation av Elsa Lagerquist)

TORSDAG
Technology and science

• Byong-Chul, H. (2017). Psychopolitics. The Crisis of Freedom. Kapitel 1, s. 1-13
• Asafu-Adjaye, J. et al. (2015). An ecomodernist manifesto.
• Jebari, K. (2014). Existential Risks: Exploring a Robust Risk Reduction Strategy.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• MIT’s plattform för att få in bedömningar av hur maskiner bör hantera moraliska dilemman, gå genom deras scenarier här: http://moralmachine.mit.edu/
• Making Sense with Sam Harris (podcast): Eliezer Yudkowski – AI: Racing Towards the Brink (samtalet börjar vid 3:40)
• Making Sense with Sam Harris (podcast): Max Tegmark – The Future of Intelligence (samtalet börjar vid 3:45)
• All Watched over By Machines of Loving Grace, Ep. 1: Love and Power (dokumentär)

SEMINARIEFRÅGOR INL3

1. Redogör kort för de olika perspektiv på (framtidens) matproduktion som lyfts fram i FAO:s rapport och Monbiots artikel. Fundera vidare på vilka världsbilder som ligger bakom de olika perspektiven, det vill säga, vad är det för relation till naturen de representerar? Vilken position antar ni och varför?
2. På vilket sätt menar Byong-Chul att vår frihet är hotad? Vilken roll spelar internet och neoliberalismen i detta hot? Håller ni med?
3. Sammanfatta de teser som ligger till grund för det ekomodernistiska manifestet. Erbjuds en komplett lösning på våra ekologiska utmaningar? Diskutera.
4. Fundera på vad Jebari menar med existentiella risker. Skapa er en bild av olika existentiella risker.

Vecka 9

MÅNDAG
How does technology change what it means to be human?

• Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Maskinen som komplott. s. 103-136.
• Kingsnorth, P. (2015). Dark Mountain issue 8: Techne. Planting trees in the anthropocene, s. 30-43
• Boström, N. (2005). A History of Transhumanist Thought, s. 1-25.
• Illich, I. (1983). Silence is a commons.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Making Sense with Sam Harris (podcast): Tristan Harris – What is technology doing to us? (samtalet börjar vid 2:38)
• Case, A (2010). We are all cyborgs now (TEDtalk)

TORSDAG
Debatt

SEMINARIEFRÅGOR INL3

1. Baserat på Boströms artikel:
   1. Diskutera er fram till en definition av “transhumanism”.
   2. Ge exempel på hur transhumanistiska idéer användes i politiska program  under första halvan av 1900-talet.
   3. Redogör för diskussionen mellan transhumanister och biokonservativa (bioconservative). Vilket läger håller ni med om och varför?
2.  lllich uttrycker en uppgivenhet över frånvaron av ett politiskt motargument till att omvandla allmänningar (’commons’) till resurser. Börja med att definiera allmänning respektive resurs. Identifiera de allmänningar Illich beskriver och diskutera er fram till två egna exempel på allmänningar.
3. Kingsnorth skriver i sin text “Watching the dance, I think we have far less control over the world than Ray Kurzweil believes we do, and that the future is less ordained (förutbestämd) than Kevin Kelly wants it to be.” Håller ni med? Varför/varför inte?

Vecka 10

TISDAG
Armageddon eller hållbarhet – risker och möjligheter med teknologi från ett rättviseperspektiv

• Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Humanekologi som överlevnadsforskning: Den “hållbara utvecklingens” kunskapsteori, s. 57-82
• Nye. D. (2006). Technology matters. More Security, or Escalating Dangers? Kapitel 9, s. 161-185
• Diamandis, P. (2012). Abundance is our future. (TEDtalk)
• Harari, Y. N. (2018). Why Technology Favors Tyranny.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Making Sense with Sam Harris (podcast): Jennifer Doudna – Humanity 2.0 (samtalet börjar vid 3:40)
• Vetandets värld (radio): Första genförändrade embryot väcker debatt

TORSDAG
Litteraturseminarium

SEMINARIEFRÅGOR INL3

1. I kapitel 9 reflekterar Nye över hur teknologi kan användas för att göra oss tryggare eller otryggare. Han redogör vidare för en filosofisk osämja huruvida utveckling av allt mer destruktiva krigsteknologier kan leda till världsfred i form av en terrorbalans. Vad tror och tycker ni?
2. Vad syftar Harari på i rubriken till sin text? Ge ett par konkreta exempel på hur teknologi enligt Harari kan ta bort våra mänskliga friheter, samt formulera ett motargument, dvs på vilka sätt kan teknik öka våra friheter?
3. Diamandis presenterar begreppen “abundance” och “scarcity”. Jämför dessa med Hornborgs begrepp “ymnighetshorn” och “nollsummespel”. Vilket perspektiv tror ni är mest konstruktivt att anta och varför? Tänk även på vem/vilka som gynnas/missgynnas av de olika perspektiven.

Vecka 11

TISDAG
Om teknikens möjligheter

• Nye, D. (2006). Technology matters. Expanding Consciousness, or Encapsulation? Kapitel 10, s. 185-209.
• Berry, W. (2017). Art of a Loading Brush, s. 57-69
• Hughes, T. (2014). Human-built world: How to think about technology and culture. Creating an ecotechnological environment, s. 153-161.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Berkman, P. (2018). Could science diplomacy be the key to stabilizing international relations?

TORSDAG
AI, automatisering och framtidens arbetsmarknad

• Mazzucato, M. (2011). The entrepreneurial state.
• Algorithmic Justice League, bekanta dig med deras arbete och se gärna Joy Buolamwinis TEDtalk som finns på hemsidan.

Inte examinerande, fördjupande bonusmaterial:

• Dokument Utifrån: AI – hot eller möjlighet? Avsnitt 1 och 2. SVT Play.

DISKUSSIONSFRÅGOR V.11

1. Vilka filosofiska antaganden ligger bakom förutsägelser (prediction) enligt Berry? Han skriver också om riskerna med att förutsäga framtiden. Vilka är dessa och vad föreslår han som alternativ? Är det ett rimligt sätt att tänka på framtiden?
2. I sitt kapitel reflekterar Nye över hur teknologi kan förlänga våra sinnen men också förändra dem. Vad är skillnaden mellan “androider” och “cyborger”?
3. Vad menar Hughes med “ecotechnology” och på vilka sätt menar han att våra värderingar formar det sätt vi designar våra system på?
4. Mazzucato ifrågasätter att staten är ett hinder till teknikutveckling och hävdar att staten bör ta en mer proaktiv roll. Vad kan vara fördelarna och nackdelarna med detta synsätt?
5. Vilka potentiellt skadliga sociala konsekvenser kan AI ha, enligt Algorithmic Justice League?

Vecka 12

ONSDAG
Scenarioskrivning

• Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Att återerövra platsen, s. 229-240
• Nye, D. (2006). Technology matters. Not Just One Future. Kapitel 11, s. 209-227
• Merrie, A., Keys, P., Metian, M., & Österblom, H. (2018). Radical ocean futures-scenario development using science fiction prototyping.

Fokusera särskilt på metoddelen i Merrie et. al. (2. Materials and Methods)