Våren 2023: Framtidsakademin tema Gruvkonflikter och resursframtider


Vårens tema är Gruvkonflikter och resursframtider. Föreläsningarna är öppna för alla – på Stadsbiblioteket och online. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till en intresserade allmänhet, studenter och andra samhällsaktörer. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Stadsbibliotek i Uppsala.

Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.15-19.30 i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, och online. Vi bjuder in forskare från Uppsala och andra delar av landet för att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.

Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!

 

Program våren 2023 – tema Gruvkonflikter och resursframtider

Vårens föreläsningsserie undersöker närmare den ökande efterfrågan på mineraler, hur dessa mineraler används och de många samhälleliga konsekvenserna och konflikterna rörande gruvor och exploatering av naturresurser, här i Sverige och ur ett globalt perspektiv.

Den första föreläsningen med Erik Jonsson, statsgeolog SGU och adjungerad professor Uppsala universitet, ger en överblick av det globala och nordiska läget gällande kritiska jordartsmetaller och deras användning.

Simon Haikola, universitetslektor Linköpings universitet, föreläser om sin forskning och Svenska gruvkonflikter och debatten kring dessa under 2000-talet.

Avslutningsvis föreläser Gloria L Gallardo Fernández, professor emerita Södertörn högskola, om sin forskning och den Chilenska gruvindustrins påverkan på samhälle och miljö.

Varmt välkomna till en spännande serie föreläsningar på tema Gruvkonflikter och resursframtider!

Photo of landscape, Austrian alps with open pit mine, small town and looming mountains

Erzberg, Eisenerz, Austria, photo by Sebastian Pichler

 

15 februari kl. 18.15-19.30
Erik Jonsson, Erik Jonsson, Statsgeolog SGU och Adjungerad professor i mineralogi vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet

Kritiska metaller och mineral: globala producenter, tillgångsrisk och nordisk potential

Det vi sedan omkring 2010 mestadels menar med termen ”kritiska metaller och mineral” omfattar en grupp av industriellt viktiga metaller och mineral vars klassificering i EU baseras på deras totala ekonomiska vikt för europeisk industri kombinerat med deras tillgångsrisk.

Trots storleken på EU:s ekonomi producerar vi idag endast en bråkdel av alla de metaller och mineral som vår industri kräver för sin fortlöpande produktion; för den absoluta merparten av sådana råmaterial är vi helt beroende av import, medan återvinning idag inte är relevanta alternativ för flertalet av dem. Många av dessa nyckelmetaller har dessutom få eller i vissa fall singulära, ofta icke-demokratiska och/eller sköra stater som producentländer, som exempelvis Kina, Kongo eller Ryssland. Detta leder till tillgångsrisk, alltså att risk finnes att ett producentland av en eller annan anledning kan komma att begränsa eller stänga ned sin produktion och/eller export till ett eller flera länder. För att säkra tillgången till dessa råmaterial krävs diversifiering av den globala produktionen och i synnerhet utökad brytning på lokal till regional skala: detta har också potentialen att minska energiåtgång för transporter med mera liksom att säkerställa en mera hälso- och miljövänlig process än i dagens producentländer. Ur ett europeiskt perspektiv är den berggrundsgeologiska enhet som kallas den Fennoskandiska skölden (omfattande den äldre berggrunden i Norge, Sverige, Finland samt en mindre del av nordvästligaste Ryssland) tillsammans med Grönland bland de mest relevanta för både brytning av malmer idag och prospektering efter nya mineraliseringar. Nyligen avslutade samt pågående projekt med fokus på att sammanställa information kring potentialen för kritiska metaller och mineral i dessa regioner visar att här finns möjlighet att producera en avsevärd del av Europas framtida behov, inte minst vad gäller den snabbt ökande efterfrågan på specifika kritiska metaller och mineral för ”gröna” energiteknologier.

Se till exempel: https://www.lyellcollection.org/doi/10.1144/SP526-2022-55

Erik Jonsson är statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) samt adjungerad professor vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

När: 15 februari kl. 18.15-19.30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68585251874 Meeting ID: 685 8525 1874

 

1 mars kl. 18.15-19.30
Simon Haikola, Universitetslektor Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet

Mineralutvinningens politisering under 2000-talet

Simon Haikola är docent och lektor i Teknik och social förändring vid Temainstitutionen på Linköpings universitet. Han forskar om svensk miljöpolitik och de värderingskonflikter som denna ger upphov till. Han har bland annat studerat den svenska mineralpolitiken, tekniker för storskalig koldioxidavskiljning, frågan om nya stambanor för höghastighetståg, och vindkraftsutbyggnad.

Läs mer här: https://liu.se/medarbetare/simha16

När: 1 mars kl. 18.15-19.30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/67105147579 Meeting ID: 671 0514 7579

 

29 mars kl. 18.15-19.30
Gloria L Gallardo Fernández, professor emerita miljövetenskap med inriktning på globala utvecklingsstudier, Södertörns högskola

Förövande och skapande av billiga naturer: Cuncumén samfällighet och Los Pelambres kopparbolag i Chile

I globaliserings spår fortsätter koppar vara en viktig metall, vilket den fortsatt kommer vara i framtiden. Samtidigt stöter gruvdriften på större och större motstånd från lokala samhällen. Gruvbolagens taktik och strategier för att motverka motstånd från samhället varierar och omdefinieras över tiden. Samhällen reagerar därefter. De sociala kostnaderna för de småskaliga agrara samhällen är den sociala uppdelningen; en splittring som är svår att läka och övervinna och som varken företaget eller staten tar ansvar för. Vi analyserar Los Pelambres kopparbolag i Chile och dess socio-miljömässiga dynamik och implikationer för de lokala samhället Cuncumén, som i spåren av globaliseringen blir mer och er och mer indraget i den globala marknaden, samtidig som de ser sina agrara levandvillkor förändras radikalt.

Gloria L Gallardo Fernández är professor emerita i miljövetenskap med inriktning på globala utvecklingsstudier, Södertörns högskola.

Läs mer här: https://www.sh.se/english/sodertorn-university/contact/researchers/gloria-l-gallardo-fernandez

När: 29 mars kl. 18.15-19.30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/61578878705 Meeting ID: 615 7887 8705


Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.

Här finns ett arkiv med tidigare omgångar av Framtidsakademin www.cemus.uu.se/framtidsakademin-arkiv-2004-2022