Framtidsakademin fortsätter under vårterminen som podcast inför live-publik på Stadsbiblioteket. Välkomna att diskutera världens överlevnads- och framtidsfrågor med forskare och samhällsdebattörer!
Framtidsakademin är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Stadsbibliotek i Uppsala.
Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
När: 12 februari, 19 mars och 9 april kl. 12.00-12.45
Vart: Mallas sal, Stadsbiblioteket Uppsala, Svartbäcksgatan 17
Hur: Fri entré. Begränsat antal platser.
12 februari kl. 12.00-12.45
Per Ekman
Forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet och Postdoktor vid Center for Statecraft and Strategic Communcation, Handelshögskolan
Ukrainska och Georgiska framtider: 30 år i skuggan av Rysslands och Putins krig
Under de tre decennierna sedan självständigheten från Sovjetunionen har både Ukraina och Georgien präglats av Rysslands brutala försök att behålla inflytande över deras utrikes- och inrikespolitik. Dessa länder har kämpat för att närma sig västliga institutioner som EU och NATO, men Ryssland har svarat med militära interventioner och politiska påtryckningar, inklusive annekteringen av Krim och stöd till separatister i Georgien och östra Ukraina. Med kriget i Ukraina intensifieras deras kamp för suveränitet och självbestämmande, samtidigt som de omvärderar sin roll i en geopolitisk omvärld där Ryssland fortsätter att utgöra ett existentiellt hot.
Per Ekman är doktor i statsvetenskap. Pers forskning berör utrikes- och säkerhetspolitik med geografisk inriktning på länderna i före detta Sovjetunionen, primärt Ukraina, Georgien och Ryssland. Per var forskningskoordinator för Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) 2020-2024 och gästforskare vid IERES, George Washington University 2019/2020. Han deltar aktivt i svensk media, i både tidningar, radio och tv som expert i frågor som berör kriget i Ukraina.
Läs mer: https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N15-1548
19 mars kl. 12.00-12.45
Foto: Niclas Fasth
Affilierad forskare, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet och författare
Våldets historia: hur konflikter i Europa och Mellanöstern påverkar och berör oss
På vilket sätt inverkar våldsamma konflikter långt borta på vår vardag här hemma, när vi matas med nyheter från krig i Östeuropa och i Mellanöstern? Krigen och våldet berör oss alla, men det berör inte alla på samma sätt. Olika erfarenheter, skiljaktigheter i vem vi identifierar oss med, och förväntningar eller krav på att välja sida kan leda till spänningar och konflikter även här. Under det här samtalet angriper vi de mest grundläggande frågorna kring våldet; hur det yttrar sig, hur det beskrivs, samt vilket våld som i olika situationer setts som legitimt och inte. Med idéhistoriens hjälp försöker vi få syn på de outtalade förutsättningar som styr hur militärt och annat våld beskrivs och uppfattas idag.
Patricia Lorenzoni är fil. dr. i idéhistoria och affilierad forskare vid CEMFOR. Hon har både som universitetsforskare och lärare ägnat sig åt ämnen så som politisk idéhistoria, statsbygge, nationalism, kolonialism, rasism, genus och våld, liksom åt frågor kring jämlikhet, inkludering och exkludering. Vid sidan av detta har hon också en mångårig verksamhet också utanför universitetet som författare, kulturskribent, filmare och föreläsare. Patricia Lorenzoni angriper temat “Våldets historia” både från ett samtids- och ett idéhistoriskt perspektiv, samt utifrån sin forskning om kolonialismhistoria och rasismens historia.
Läs mer: http://www.patricia-lorenzoni.com/
9 april kl. 12.00-12.45
Foto: Tobias Sterner
Universitetslektor i Nordamerikastudier vid Engelska institutionen, Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS), Uppsala universitet
Amerikanska framtider: Trumps första 100 dagar och USA bortom polariseringen
Hur vill den nya republikanska majoriteten i Washington forma USA och vad kan de första hundra dagarna av Donald Trumps presidentskap säga om dess påverkan på amerikansk politik och kultur? Genom att utforska den ökande polariseringen i USA och dess kulturella rötter undersöker samtalet hur framtiden för Amerikansk demokrati och samhälle kan komma att utvecklas över de kommande åren. Vi hoppas även kunna diskutera hur ett USA bortom den politiska och sociala splittring som präglat de senaste åren skulle kunna växa fram ur dagens situation. Samtalet fokuserar på hur kulturella och historiska perspektiv kan ge insikt i dagens utmaningar och möjligheterna för ett annat USA efter Trump.
Adam Hjortén är docent i historia och universitetslektor i Nordamerikastudier vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS). Han undervisar främst i kurser om USA:s historia, politik, kultur och samhälle. Hans forskning fokuserar på amerikanskt kulturellt minne och svensk-amerikanska relationer. För närvarande arbetar hang med forskningsprojekt om etniskt kulturarv, den Amerikanska konstitutionen och politisk polarisering. Han är nuvarande studierektor för forskarutbildningen vid Engelska institutionen och Uppsala universitets representant i Humtank, en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora.
Läs mer: https://www.uu.se/kontakt-och-organisation/personal?query=N11-2017
Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.
Här finns ett arkiv med tidigare omgångar av Framtidsakademin www.cemus.uu.se/framtidsakademin-arkiv