Vårens tema är Gruvkonflikter och resursframtider. Föreläsningarna är öppna för alla – på Stadsbiblioteket och online. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till en intresserade allmänhet, studenter och andra samhällsaktörer. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Stadsbibliotek i Uppsala.
Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.15-19.30 i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, och online. Vi bjuder in forskare från Uppsala och andra delar av landet för att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.
Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
Program våren 2023 – tema Gruvkonflikter och resursframtider
Den första föreläsningen med Erik Jonsson, statsgeolog SGU och adjungerad professor Uppsala universitet, ger en överblick av det globala och nordiska läget gällande kritiska jordartsmetaller och deras användning.
Simon Haikola, universitetslektor Linköpings universitet, föreläser om sin forskning och Svenska gruvkonflikter och debatten kring dessa under 2000-talet.
Avslutningsvis föreläser Gloria L Gallardo Fernández, professor emerita Södertörn högskola, om sin forskning och den Chilenska gruvindustrins påverkan på samhälle och miljö.
Varmt välkomna till en spännande serie föreläsningar på tema Gruvkonflikter och resursframtider!
Background photo of Erzberg, Eisenerz, Austria, photo by Sebastian Pichler.
15 februari kl. 18.15-19.30
Erik Jonsson, Statsgeolog SGU och Adjungerad professor i mineralogi vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet
Kritiska metaller och mineral: globala producenter, tillgångsrisk och nordisk potential
Det vi sedan omkring 2010 mestadels menar med termen ”kritiska metaller och mineral” omfattar en grupp av industriellt viktiga metaller och mineral vars klassificering i EU baseras på deras totala ekonomiska vikt för europeisk industri kombinerat med deras tillgångsrisk.
Trots storleken på EU:s ekonomi producerar vi idag endast en bråkdel av alla de metaller och mineral som vår industri kräver för sin fortlöpande produktion; för den absoluta merparten av sådana råmaterial är vi helt beroende av import, medan återvinning idag inte är relevanta alternativ för flertalet av dem. Många av dessa nyckelmetaller har dessutom få eller i vissa fall singulära, ofta icke-demokratiska och/eller sköra stater som producentländer, som exempelvis Kina, Kongo eller Ryssland. Detta leder till tillgångsrisk, alltså att risk finnes att ett producentland av en eller annan anledning kan komma att begränsa eller stänga ned sin produktion och/eller export till ett eller flera länder. För att säkra tillgången till dessa råmaterial krävs diversifiering av den globala produktionen och i synnerhet utökad brytning på lokal till regional skala: detta har också potentialen att minska energiåtgång för transporter med mera liksom att säkerställa en mera hälso- och miljövänlig process än i dagens producentländer. Ur ett europeiskt perspektiv är den berggrundsgeologiska enhet som kallas den Fennoskandiska skölden (omfattande den äldre berggrunden i Norge, Sverige, Finland samt en mindre del av nordvästligaste Ryssland) tillsammans med Grönland bland de mest relevanta för både brytning av malmer idag och prospektering efter nya mineraliseringar. Nyligen avslutade samt pågående projekt med fokus på att sammanställa information kring potentialen för kritiska metaller och mineral i dessa regioner visar att här finns möjlighet att producera en avsevärd del av Europas framtida behov, inte minst vad gäller den snabbt ökande efterfrågan på specifika kritiska metaller och mineral för ”gröna” energiteknologier.
Se till exempel: https://www.lyellcollection.org/doi/10.1144/SP526-2022-55
Erik Jonsson är statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) samt adjungerad professor vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
När: 15 februari kl. 18.15-19.30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68585251874 Meeting ID: 685 8525 1874
15 mars kl. 18.15-19.30 (notera nytt datum)
Simon Haikola, Universitetslektor Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet
Mineralutvinningens politisering under 2000-talet
Simon Haikola är docent och lektor i Teknik och social förändring vid Temainstitutionen på Linköpings universitet. Han forskar om svensk miljöpolitik och de värderingskonflikter som denna ger upphov till. Han har bland annat studerat den svenska mineralpolitiken, tekniker för storskalig koldioxidavskiljning, frågan om nya stambanor för höghastighetståg, och vindkraftsutbyggnad.
Läs mer här: https://liu.se/medarbetare/simha16
När: 15 mars kl. 18.15-19.30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/67105147579 Meeting ID: 671 0514 7579
29 mars kl. 18.15-19.30
Gloria L Gallardo Fernández, professor emerita miljövetenskap med inriktning på globala utvecklingsstudier, Södertörns högskola
Förövande och skapande av billiga naturer: Cuncumén samfällighet och Los Pelambres kopparbolag i Chile
I globaliserings spår fortsätter koppar vara en viktig metall, vilket den fortsatt kommer vara i framtiden. Samtidigt stöter gruvdriften på större och större motstånd från lokala samhällen. Gruvbolagens taktik och strategier för att motverka motstånd från samhället varierar och omdefinieras över tiden. Samhällen reagerar därefter. De sociala kostnaderna för de småskaliga agrara samhällen är den sociala uppdelningen; en splittring som är svår att läka och övervinna och som varken företaget eller staten tar ansvar för. Vi analyserar Los Pelambres kopparbolag i Chile och dess socio-miljömässiga dynamik och implikationer för de lokala samhället Cuncumén, som i spåren av globaliseringen blir mer och er och mer indraget i den globala marknaden, samtidig som de ser sina agrara levandvillkor förändras radikalt.
Gloria L Gallardo Fernández är professor emerita i miljövetenskap med inriktning på globala utvecklingsstudier, Södertörns högskola.
Läs mer här: https://www.sh.se/english/sodertorn-university/contact/researchers/gloria-l-gallardo-fernandez
När: 29 mars kl. 18.15-19.30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/61578878705 Meeting ID: 615 7887 8705
Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.
Här finns ett arkiv med tidigare omgångar av Framtidsakademin www.cemus.uu.se/framtidsakademin-arkiv-2004-2022
Program hösten 2022 – tema Krig och fred
Varmt välkomna till en viktig serie föreläsningar på tema Krig och fred!
Photo: Kyrylo Kholopkin
14 september kl. 18:15-19:30
Nina von Uexkull, Universitetslektor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Klimat och konflikt
Det senaste decenniet var det varmaste någonsin och de värmeböljor som drabbade Europa under sommaren 2022 påminner om de dystra utsikterna för en framtid med accelererande klimatförändringar. En fråga som får allt större uppmärksamhet bland beslutsfattare och allmänheten är om i fall klimatförändringarna också kommer att leda till flera krig och instabilitet. Med utgångspunkt i de senaste 10 åren av forskning kommer denna föreläsning att presentera vad vi vet om dessa samband. Vi kommer också att diskutera alternativa scenarier för framtid i ljuset av dessa samband och geopolitiska förändringar såsom kriget i Ukraina.
Nina von Uexkull är docent och universitetslektor i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet där hon bland annat forskar om klimatförändringar, matosäkerhet och konflikter som en del av det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Mistra Geopolitics www.mistra-geopolitics.se.
När: 14 september kl. 18:15-19:30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68292410932 Meeting ID: 682 9241 0932
Läs mer här: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N7-1080
19 oktober kl. 18:15-19:30
Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Statsvetenskapliga institutionen och Professor vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, Uppsala universitet
Varför så olika? Ukraina och Baltikums sovjetiska år och vägen till pluralism
När Sovjetunionen upplöstes 1991, 1900-talets största politiska, ekonomiska och sociala experiment, fick världen se femton nya stater ta plats. Bland dem var de mest nationalistiska under den sovjetiska ockupationen, de baltiska staterna och Ukraina. Men till skillnad mot vad många då förväntade sig, var vägen till pluralism vare sig guldkantad eller ens likartad. Varför blev den så olika? Samtidigt finns åtminstone en sak som förenar: grannlandet Ryssland. Hur påverkar det?
När: 19 oktober kl. 18:15-19:30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68038538443 Meeting ID: 680 3853 8443
Läs mer här: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=XX3449
16 november kl. 18:15-19:30
Erik Melander, Professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning och Föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, Uppsala universitet
Skeva manlighetsideal och krig
En stor mängd studier visar att mer jämställda samhällen är fredligare. På individnivå visar det sig att de som identifierar sig med vissa typer av manlighetsideal är mer benägna att ta till våld i olika sammanhang. Denna föreläsning handlar om forskningen om sambandet mellan jämställdhet och fred, ett av de starkaste och viktigaste sambanden som hittats i freds- och konfliktforskningen.
När: 16 november kl. 18:15-19:30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket
Online: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/69347366366 Meeting ID: 693 4736 6366
Läs mer här: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=AA106
Program våren 2022 – tema Skogen
Varmt välkomna till en spännande serie föreläsningar tema Skogen!
9 februari kl. 18:15-19:30,
Torsten Pettersson, Professor i litteraturvetenskap, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Skogen i litteraturen: Hot – tröst – uppenbarelse
I skönlitteraturen är skogen ibland ett konkret område som väcker liknande reaktioner som i verkligheten, men oftare en plats som symboliskt står för människolivet som helhet. Den kan då representera en hotfull omgivande värld, men även tröst i naturen och till och med en möjlighet att förnimma en värld bortom vår egen. Torsten Pettersson, litteraturvetare och författare, belyser detta med exempel från olika författarskap inklusive sitt eget.
När: 9 februari kl. 18:15-19:30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner)
Online: Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCOSU9EAg6Z4Vt-Ke0CCEUMg eller Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68702918251 Meeting ID: 687 0291 8251
Läs mer här: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N94-1043 och här www.torstenpettersson.com.
Foto: Klara Johansson
Den svenska skogen – tillgång eller belastning? Om hotet mot skogen, klimatet och den biologiska rikedomen
Sverige har mycket skog, mest i EU. Hur vi sköter vår skog spelar stor roll, särskilt för klimat, biologisk mångfald, och vår egen välfärd. Samtidigt hotas skogen av just detta: klimatförändring, biologisk utarmning och missriktat skogsbruk. Skogen diskuteras intensivt och åsikterna är många och olika. Mycket pekar på att en övergång till ett hyggesfritt, ekosystembaserat skogsbruk, där man eftersträvar en för platsen så naturlig skog som möjligt, kan göra stor skillnad.
När: 9 mars kl. 18:15-19:30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner)
Online: Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCOSU9EAg6Z4Vt-Ke0CCEUMg eller Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/69380318475 Meeting ID: 693 8031 8475
Läs mer här: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=XX930.
30 mars kl. 18:15-19:30, Patricia Lorenzoni, forskarassistent, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Uppsala universitet
Innan himlen faller ner – Amazonas mellan biologisk/social mångfald och exploatering
Sedan Jair Bolsonaros tillträde som president i Brasilien, har rått något av ett globalt öppet gräl om huruvida Amazonas tillhär Brasilien eller mänskligheten Denna föreläsning sätter Brasiliens anspråk på nationell suveränitet över världens artrikaste skog i sitt historiska och politiska sammanhang. Men den lyfter också det Amazonas som inte bara präglas av biologisk mångfald, utan också av en enorm kulturell rikedom och språklig mångfald. Denna mångfald hotas dock av både nationella och internationella intressen. Föreläsningens titel syftar på yanomamiledaren Davi Kopenawas uppmärksammade bok The Falling Sky från 2010, av vilken utdrag också översatts till svenska av Patricia Lorenzoni.
När: 30 mars kl. 18:15-19:30
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner)
Online: Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCOSU9EAg6Z4Vt-Ke0CCEUMg eller Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/63586151449 Meeting ID: 635 8615 1449
Läs mer här: https://katalog.uu.se/empinfo/?id=N18-379 och här: www.patricia-lorenzoni.com
Höstens tema är (O)naturliga katastrofer. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla – online och på Stadsbiblioteket om omständigheterna tillåter. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Uppsala Stadsbibliotek.
Föreläsningarna är gratis och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.00-19.00 online och i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, om omständigheterna tillåter det. Vi bjuder in såväl forskare från Uppsala och andra delar av landet, som experter, journalister, författare och politiker att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.
Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
Program våren 2021 – (O)naturliga katastrofer
Under hösten 2021 arrangerar vi tre föreläsningar på temat (O)naturliga katastrofer.
Varmt välkomna till en spännande höst!
27 oktober kl. 18:00-19:00, Susann Baez Ullberg, Biträdande universitetslektor, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet
När det värsta har hänt. Minne, glömska och moralitet efter katastrofer
Katastrofer vänder upp och ner på tillvaron i drabbade samhällen. Denna föreläsning handlar om hur man i olika samhällen skapar mening, fördelar ansvar och hanterar effekterna av katastrofer med exempel från föreläsarens egen forskning om översvämningar och skogsbränder.
När: 27 oktober kl. 18:00-19:00
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner) och online
Susann Baez Ullberg är biträdande universitetslektor vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen återfinns huvudsakligen inom miljö- och katastrofantropologin, och har teoretiskt mest intresserat sig för temporalitet – hur tid konstrueras socialt, och tidens betydelse för hur människor lever och samhällen organiserar sig i tider av kris och däremellan. Hon har genomfört etnografiska studier i Europa (Sverige och Spanien), men hennes etnografiska hjärta klappar hårdast för Latinamerika där hon har gjort fältarbete i både Argentina och Peru. Hennes nästa forskningsprojekt kan komma att handla om grundvatten och det sociala och politiska livet under våra fötter, eller om hur barkborrar förpestar våra skogar och vad vi försöker göra åt det. Läs mer här: https://mp.uu.se/sv/web/profilsidor/start/-/emp/N17-943.
10 november kl. 18:00-19:00, Sara Bondesson, Biträdande universitetslektor, Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan
(O)naturliga och (o)jämlika katastrofer
Föreläsningen belyser hur naturkatastrofer är socialt, politiskt och ekonomiskt producerade, snarare än naturliga och hur dess effekter hänger samman med underliggande maktordningar och ojämlikheter i våra samhällen, trots att en naturkatastrof för många kan framstå som jämlik i att den drabbar alla.
När: 10 november kl. 18:00-19:00
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner)
Online: Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCOSU9EAg6Z4Vt-Ke0CCEUMg eller Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/68284019524 Meeting ID: 682 8401 9524
Sara Bondesson är biträdande universitetslektor vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan och har också koppling till Centrum för naturkatastrofslära (CNDS) vid Uppsala universitet, Försvarshögskolan och Karlstads universitet. Hennes forskning fokuserar på katastrofhantering och katastrofriskreducering med särskilt fokus på sårbarhetsreduktion och social ojämlikhet. Sara bedriver för närvarande ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på jämställdhetsarbete inom ramen för internationella insatser. Läs mer här: https://www.fhs.se/sc/profilsida.html?identity=400.516db77716142595606442c8.
1 december kl. 18:00-19:00, Jennie Barron, Professor, Institutionen för mark och miljö, SLU, och Jens Rommel, Forskare, Institutionen för ekonomi, SLU
Extremväder: Risker och lösningar för en mer resilient jordbruksproduktion i Sverige
En gemensam föreläsning som fokuserar på extremväder, klimatförändringar, jordbruk och matsäkerhet, utifrån forskning som kombinerar de biofysiska förhållandena med de beteendevetenskapliga, ekonomiska förutsättningarna. Forskningens preliminära resultat behandlar även hur jordbrukare förhåller sig till och relaterar till extremväder. Läs mer om forskningsprojektet här: https://www.slu.se/institutioner/mark-miljo/forskning/hydroteknik/extremt-vader-och-resiliens-i-svenskt-jordbruk/.
När: 1 december kl. 18:00-19:00
Var: Mallas sal på Stadsbiblioteket (utifrån gällande restriktioner) och online
Jennie Barron är professor i jordbrukets vattenhushållning vid Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Hennes forskning handlar om jordbrukets vattenhushållning. Hon är särskilt intresserad av utveckling och omvandling av jordbrukets landskap och ekosystem, vatten- och markanvändning, biståndspolitiska frågor och kapacitetsuppbyggnad, med fokus på Afrika söder om Sahara och Asien. Läs mer här: https://www.slu.se/om-slu/akademiska-hogtider/professorsinstallation/nya-professorer/professorer-2018/jennie-barron/.
Jens Rommel är forskare vid Institutionen för ekonomi, Beslutsfattande och management, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Läs mer här: https://www.slu.se/en/ew-cv/jens-rommel/.
Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.
Vårens tema är Makt och motstånd. Föreläsningarna är kostnadsfria och öppna för alla – online och på Stadsbiblioteket om omständigheterna tillåter. Välkommen att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
Framtidsakademin är en tvärvetenskaplig föreläsningsserie som behandlar forskning kring framtidsrelevanta frågor inom ramen för hållbar utveckling. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Projektet har pågått sedan 2004 och är ett samarbete mellan CEMUS, Folkuniversitetet i Uppsala och Uppsala Stadsbibliotek.
Föreläsningarna är gratis och öppna för allmänheten och de hålls tre gånger per termin, kl. 18.00-19.00 online och i Mallas sal på Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, om omständigheterna tillåter det. Vi bjuder in såväl forskare från Uppsala och andra delar av landet, som experter, journalister, författare och politiker att komma och berätta om sitt arbete under ett för terminen gemensamt tema.
Varmt välkomna att diskutera framtidens frågor med dagens forskare!
Program våren 2021 – Makt och motstånd
Under våren 2021 arrangerar vi tre föreläsningar på temat Makt och motstånd.
Varmt välkomna till en spännande vår!
24 februari kl. 18:00-19:00, Patrik Oksanen, Journalist, författare, Senior Fellow Stockholm Free World Forum, ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och Kungliga Örlogsmannasällskapet
Makt och motstånd regionalt och globalt – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället
När: Framflyttat till 24 februari kl. 18:00-19:00
Var: Online via Zoom, Facebook live
Föreläsningen kommer att utgå från Patrik Oksanens långa erfarenhet som journalist och politisk redaktör, samt hans senaste bok: “Skarpa skärvor: om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället” (2018):
Foto: Henrik Sundbom
17 mars kl. 18:00-19:00, Maria Ojala, Universitetslektor, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet
Klimat, makt och motstånd bland unga
När: 17 mars kl. 18:00-19:00
Var: Online via Zoom, Facebook live
Unga har utkristalliserats som en grupp som har ett starkt engagemang inför klimathotet genom klassiska sätt att praktisera motstånd på såsom Fridays for Future och de globala skolstrejkerna. Men unga kan också utmana maktstrukturer indirekt genom att försöka leva enligt sina framtidsideal i vardagslivet. Att i praktiken utmana ohållbara normer, genom exempelvis klimatvänliga matval, kan leda till hopp men även konflikter. Presentationen fokuserar på forskning med unga om spänningar och ambivalens som uppstår när de försöker leva hållbart inom det ohållbara samhällets gränser samt olika hanteringsstrategier de använder sig av.
Maria Ojala är docent i psykologi vid Örebro Universitet och har forskat om hur unga relaterar till globala hållbarhetsproblem i över 15 år.
28 april kl. 18:00-19:00, Irene Molina, Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Professor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR), Gästprofessor UCLA
Kampen om den framtida staden – makt och motstånd i Uppsala
Foto: Mikael Wallerstedt
Var: Online via Zoom, Facebook live
Irene Molina är Professor i kulturgeografi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Professor, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) samt Gästprofessor UCLA och forskar om staden som plats för sociala maktrelationer. Specifika intresseområden är rasifiering och diskriminering, samt klass, genus och intersektionalitet.
Program hösten 2020 – Naturens rättigheter
Under hösten 2020 arrangerar vi tre föreläsningar med temat naturens rättigheter.
Vilka juridiska, teoretiska och filosofiska grunder bygger begreppet naturens rättigheter på? Hur kan en tvärvetenskaplig forskningsansats där juridik, ekologi och filosofi möts skapa förutsättningar för arbetet med att etablera naturens rättigheter till rättslig praxis? Vilken relation har mänskliga rättigheter och naturens rättigheter? Hur kan ursprungsbefolkningar vara med att utforma rättsliga ramverk för naturens rättigheter? På vilket sätt är demokratiska processer en viktig del av arbetet med naturens rättigheter? Hur kan internationella ramverk för naturens rättigheter implementeras på lokal nivå? Detta och mycket mer diskuterar vi under höstens framtidsakademi.
Varmt välkomna till en spännande höst!
23 september kl. 18:00-19:00, Yaffa Epstein, Uppsala universitet
De juridiska grunderna för naturens rättigheter – teori och praktik
Foto och copyright: Tobias Björkgren
Yaffa Epstein är forskare vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet, läs mer här: www.jur.uu.se/forskning/ och här: www.uu.se/nyheter-press/.
28 oktober kl. 18:00-19:00, Carina Green, SLU
Urfolk, biologisk mångfald, demokratiska processer och naturens rättigheter
Carina Greens föreläsning kommer att fokusera på naturens rättigheter i relation till traditionell kunskap och ursprungsbefolkningar, biologisk mångfald, naturvård och demokratiska processer.
Carina Green är kulturantropolog och forskare på Institutionen för stad och land och Centrum för biologisk mångfald CBM, SLU, läs mer här: https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/ och i artikeln här: Naturens rättigheter: revolution eller mer av samma sak.
2 december kl. 18:00-19:00, Martin Hultman, Chalmers och Pella Thiel, Naturens rättigheter i Sverige
Ett samtal om hur att implementera naturens rättigheter – internationella ramverk och nationella, lokala exempel
Foto Pella Thiel: Annika af Klercker
Docent Martin Hultman har i över 15 år forskat tvärvetenskapligt om energi-, klimat- och miljöfrågor. Resultaten är bland annat böckerna Den inställda omställningen, Discourses of Global Climate Change, Posthumanistiska Nyckeltexter och Ecological Masculinities samt tidskriftsartiklar, tidningskrönikor, videoföreläsningar m.m. Hultman leder tre långsiktiga och omfattande projekt om socialt- och ekologiskt entreprenörskap inom cirkulär ekonomi, olika former av klimatförnekelse samt ekologiska maskuliniteter. I boken ”Naturens rättigheter – att skapa fred med jorden” beskriver han ihop med Ingrid Berg och Nikolas Berg hur idén och den juridiska praxisen för naturens rättigheter växer fram i grundlagar i flera länder, bland annat i Ecuador, Bolivia, Colombia, samt i lokala lagar i Nya Zeeland, Indien och USA. Läs mer här: www.chalmers.se.
Pella Thiel är ekolog och koordinator i nätverket för Naturens rättigheter samt vice ordförande inom End Ecocide Sverige, och sakkunnig inom UN Harmony with Nature och Global Alliance for the Rights of Nature, läs mer här: http://pellathiel.se/ och här: www.naturensrattigheter.se.
Läs mer om naturens rättigheter i Biodiverse Nr. 1 2019.
Program våren 2020
Tema: Mänskliga rättigheter
Under våren 2020 arrangerar vi tre föreläsningar kring mänskliga rättigheter. Hur kommer klimatförändringarna att påverka rättigheterna till liv, hälsa, mat och en tillräcklig levnadsstandard? Hur kan urfolkskunskaper bidra till en hållbar utveckling? Hur ser de globala målen för hållbar utveckling ut utifrån ett rättighetsperspektiv? Vad innebär klimatrelaterad migration för mänskliga rättigheter? Detta diskuterar vi under vårens framtidsakademi. Välkomna!
5 februari kl. 18:00-19:00 Uppsala Stadsbibliotek
Gunilla Larsson, Uppsala universitet. Dálkke: Urfolksperspektiv på klimatet
Gunilla Larsson berättar om sin forskning i projektet Dálkke, där Larsson utifrån ett historiskt perspektiv belyser sambandet mellan klimat och samhällsförändring med fokus på det samiska samhället. Gunilla Larsson kommer även visa på hur urfolkskunskaper från förr kan bidra till en hållbar utveckling i framtiden. Gunilla Larsson är forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet, och arbetar för etableringen av ”Urfolksperspektiv på klimat” som forskningsfält.
2 mars kl. 18:00-19:00 Uppsala Stadsbibliotek
Johanna Ohlsson, Uppsala universitet. Agenda 2030 och mänskliga rättigheter – en skenhelig allians?
Agenda 2030 vilar på uppfattningen om människors lika värde och bygger till stor del på mänskliga rättigheter. Trots detta är Agendan primärt miljötung och rättighetsperspektivet är inte alltid tydligt. Denna föreläsning och diskussion handlar om hur mänskliga rättigheter och hållbar utveckling hänger ihop inom ramen för Agenda 2030, och vilka utmaningar som uppstår i mötet mellan delvis olika forskningstraditioner. Johanna Ohlsson är doktor och projektledare för Mänskliga rättigheter vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
27 april kl. 18:00-19:00 Uppsala Stadsbibliotek
Sara Kalm, Lunds universitet. Migration och mänskliga rättigheter
Forskaren Sara Kalm ger en föreläsning om samspelet mellan migrations- och socialpolitik. Kalm berättar om olika former av migrationsregleringar, och vad dessa inneburit för mänskliga rättigheter. Några historiska nedslag görs, och avslutningsvis berörs frågan om klimatrelaterad migration. Sara Kalm är docent i statsvetenskap på Lund universitet.
Program hösten 2019
Tema: ”Morgondagen”
Våra idéer om vad som är hållbart påverkas av och påverkar hur vi ser på framtiden och det är svårt att resonera om det ena utan att samtidigt också resonera om det andra. I höstens framtidsakademi tar vi oss an tre olika teman som alla syftar framåt, mot en morgondag som ännu inte blivit verklighet. Är solceller morgondagens hållbara energiteknik? Våra ungdomar är morgondagens vuxengeneration, men hur ser de på sin framtid? Och hur kan vi studera framtiden för att påverka de val vi gör i dag? Detta diskuterar vi under höstens framtidsakademi. Välkomna!
25 september kl. 18:00-19:00 Uppsala stadsbibliotek:
Charlotte Platzer Björkman – Aktiv användning av solenergi i framtidens energisystem
Mängden solenergi som når jorden är enorm. Det gäller också Sverige även om årstidsvariationerna är stora. I den här föreläsningen berättar Charlotte Platzer Björkman om olika tekniker för att omvandla solenergi, som solceller, solvärme och koncentrerad solkraft och diskuterar vilken roll solenergi kan spela i framtidens energisystem.
Charlotte Platzer Björkman är professor i fasta tillståndets elektronik och forskar på tunnfilmssolceller vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
27 november kl. 18:00-19:00, Uppsala stadsbibliotek
Åsa Svenfelt – Framtidsstudier som verktyg i omställning till hållbar konsumtion
Lyssna till Åsa Svenfelt prata om hur framtidsstudier kan hjälpa oss att skapa förändring nu även om framtiden är oviss.
Åsa Svenfelt är docent i Strategiska hållbarhetsstudier vid KTH och forskar om hållbar konsumtion, en hållbar framtid bortom BNP-tillväxt, rättvis fördelning och användning av ekosystemtjänster med framtidsstudier som verktyg.
4 december kl. 18:00-19:00, Uppsala stadsbibiotek
Kajsa Kramming -Miljökollaps eller hållbar framtid?
En föreläsning om ungdomars syn på dagens hållbarhetsfrågor, deras framtidssyn och förväntningar på morgondagens hållbara samhälle.
Kajsa Kramming är doktor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och talesperson för Föräldravrålet.
För att se tidigare föreläsningar i Framtidsakademins regi se: Folkuniversitetet i Uppsala (länk till annan hemsida)
Framtidsakademin är ett samarbete mellan Folkuniversitetet och CEMUS, vid Uppsala universitet och SLU. Syftet med samarbetet är att sprida aktuell forskning till intresserade människor utanför universitetets väggar. Verksamheten finansieras med stöd från Folkuniversitetsföreningen.
Teman 2004-2019
Våren 2019
(Biologisk) mångfald
Hösten 2018
I människans tidsålder
Våren 2018
Medier och journalistik
Hösten 2017
Demokrati
Våren 2017
(Bo)staden
Hösten 2016
Migration
Våren 2016
Land och stad
Hösten 2015
Gränser
Våren 2015
Dagsaktuellt
Hösten 2014
Vart är vi på väg?
Våren 2014
Sverige, världens hållbaraste land?
Hösten 2013
Framtida generationer
Våren 2013
Mobilitet
Hösten 2012
Förändring
Våren 2012
Ekonomi och demokrati
Hösten 2011
Mat och makt
Våren 2011
Europa
Hösten 2010
Konflikt
Våren 2010
Uppsala
Hösten 2009
Klimatomställning
Våren 2009
Rättvisa
Hösten 2008
Religion
Våren 2008
Framsteg
Hösten 2007
Globalisering
Våren 2007
Människan
Hösten 2006
Hälsa
Våren 2006
Klimat
Hösten 2005
Energi
Våren 2005
Vatten
Hösten 2004