Läsanvisningar och kursberättelse

Kursböcker och digitalt kurskompendium

I den här delkursen kommer vi att använda följande kursböcker:

  • Dryzek, J.S (2013), The Politics of the Earth: Environmental Discourses, Oxford University Press.
  • Hochschild, Arlie Russell (2016), Strangers in their own land: anger and mourning on the American right, New York: The New Press.

Dessa böcker läses i princip i sin helhet med undantag för något kapitel. Vilka delar av böckerna som hör till vilken vecka framgår i läsanvisningarna nedan.

Utöver kursböckerna tillkommer också annat obligatoriskt kursmaterial i form av det digitala kurskompendiet som innehåller vetenskapliga artiklar, tidningspublikationer, filmer mm. Kompendiets innehåll hittar du i läsanvisningarna vecka för vecka. Materialet finns i form av länkar till webbsidor eller till pdf-filer på studentportalen. För att komma åt dessa behöver du vara inloggad på studentportalen.

Stöd för läsningen

Vid läsning av litteraturen kan du ibland behöva bekanta dig närmare med vissa begrepp, eftersom det underlättar förståelsen av helheten som författarna vill förmedla. Detta kan du göra genom att exempelvis slå upp orden i digitala uppslagsverk och databaser via universitetsbibliotekets hemsida. Oftast behöver du vara inloggad på studentportalen för att komma åt hela innehållet i dessa. Vi rekommenderar exempelvis Nationalencyklopedin eller Oxford reference online.

De begrepp som är viktigast att bekanta sig närmre med är de vi listat under ”veckans begrepp”. Vår förhoppning är att dessa, tillsammans med ”veckans frågor”, ska vara en hjälp vid inläsningen av litteraturen. Vi tror också att ni kan ha stor nytta av att stödja varandra i förståelsen av litteraturen, genom de diskussioner ni kommer föra i grupp varannan vecka.

Till sist finns i läsanvisningarna även ”bonusmaterial”. Det kan vara vetenskapliga artiklar, tidningspublikationer, filmer, poddar mm. Detta är inget obligatoriskt kursmaterial som examineras, utan något man kan fördjupa sig i vid intresse.

 

Vecka 4:  Tankens och Språkets Makt – hur vi beskriver vår värld har betydelse

Kursens första vecka introducerar översiktligt vad världsbilder, värderingar och visioner egentligen är. Vi kommer att fundera kring vad som skapar en viss världsbild och vilka värderingar och visioner som denna grundar sig på. Vilken betydelse har språket och tanken på hur vi förstår och behandlar vår värld? Både kursboken av John Dryzek (2013) och veckans gästföreläsare Adam Kjellgren kommer att introducera sådant som olika diskurser och myter som har stor betydelse för värderingar, världsbilder och visioner. Myter, ideologier, religion och vetenskap är alla exempel på sådant som styr vår syn och förståelse av världen och dessa kommer vi titta närmre på under senare veckor. Vi kommer dock redan nu att göra nedslag i dem idéer som lagt grunden till västvärldens människo-, samhäll-, och natursyn, men vi kommer också under kursens gång att fundera över olika diskurser och jämföra världsbilder från andra delar av världen.

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 5:  Relationen Mellan Människa och Djur, Miljöetik, & Diskursanalys

Kursens andra vecka sträcker sig över tre olika teman, varav det första är miljöetik och presenteras av vår gästföreläsare Olle Torpman. Det andra temat är diskursanalys som vi också får en ’crash course’ i av vår andra gästföreläsare David Redmalm. Diskursanalys är en viktig del av kursen som därmed introduceras tidigt, men vi kommer även att arbeta med diskursanalys under kursens gång. Veckans sista tema fokuserar på relationen mellan människa och djur där vi utöver en föreläsning av Hanna Wernersson också har två texter som bland annat ifrågasätter och kritiserar vår behandling och beskrivning av djuren.

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 6: Världen i Staden – segregation och subkultur

Under kursens tredje vecka fortsätter vi att fundera över relationer, denna gång tittar vi närmare på dem sociala relationer (och konflikter) som finns i en stad. I en och samma stad finns ofta många olika världsbilder, men vad behöver en stad för att vara “hållbar”? Genom att fundera över tanken och visionen om staden och jämföra den med sådant som stadsplanering, bostadspolitik, segregation, osv. skapas en djupare förståelse för stadens komplexitet och begränsningar men också möjligheter. Roger Andersson, professor i kulturgeografi, är veckans gästföreläsare som kommer att berätta om bland annat segregation, integration, dess orsaker och konsekvenser. Vi kommer också under denna vecka att ha vårt första film & samtalstillfälle där vi diskuterar en film och använder diskursanalys som metod.

Obligatorisk läsning:

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 7: Utbildningen och kunskapens roll i formandet av värderingar, världsbilder och visioner

Under denna vecka kommer vi tillsammans utforska olika perspektiv på vilken roll utbildning kan ha när det gäller att skapa hållbara samhällen. Detta leder oss också in på vilka värderingar, världsbilder och visioner som utbildning ger människan, och hur det i sin tur har påverkan på hur vi tar oss an hållbarhetsfrågan. Bland läsningen har ni Bromseth (2019) och Facer (2016) som ger förslag på verktyg och metoder som kan bidra till att omformulera utbildning, och kanske också vad som ses som kunskap? På så vis kan deras texter också möjligen läsas som visioner för utbildning för hållbar utveckling. Andreotti (2006) resonerar även hon hur kring utbildning, men mer utifrån hur den bör se ut för att ett globalt tänkande ska komma till.

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 8: Vad är det ”Moderna”? – framsteg, utveckling och linjäritet

Kanske har vi alla uppfattningen att vi mer eller mindre lever i ett ”modernt” samhälle. Men vad är egentligen modernitet och vilka värderingar kan ses som en del av moderniteten? Varifrån kommer den evolutionära tanken om att mänskliga samhällen bara blir ”bättre och bättre”, och på vilket sätt menar man då att de blir bättre? Vilka är de mer problematiska och orättvisa förhållanden som utveckling orsakat, som i sin tur försvårat social hållbar utveckling på vissa platser i världen? Ni läser bland annat Escobar (2015) som erbjuder perspektiv på dessa frågor då hen redogör för en idé om ett samhälle som inte ständigt strävar efter utveckling som också tär på planeten och mänskliga samhällen.

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 9: Känslor och identitet i relation till populism, elitism och nyliberalism

Denna vecka börjar ni läsa kursens andra kursbok som handlar mycket om de begrepp som återfinns i rubriken. Runt om i världen idag ser vi hur fenomenet populism sprider sig och författarna ni läser denna vecka försöker ge olika perspektiv på orsaker till dess spridning. Hur ska vi lösa de konflikter populismen definierar och vilka problem finns det med den strömningen i relation till det hållbara samhället? Dessa frågor kommer vi diskutera och ni fundera över i samband med läsningen av både Gustavsson (2016), Mouffe (2008) och Hochschild Russel (2016).

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 10: “Deep Story” vs. “Science” – känsla mot förnuft(?)

Vi skulle delvis kunna säga att detta är vetenskapens och känslornas vecka då vi ägnar den åt att titta närmre på så kallade ”fake news,” “alternativa fakta” och kunskapsresistens. Vad är det som gör att konspirationsteorier uppstår och sprids? Vilka är det som tror på dessa och varför? Vilken status har vetenskap och forskning idag? Är den pålitlig? Men veckan fokuserar också på iden att det i dagens diskussioner och debatter är känslor som står mot förnuft snarare än något annat. Kan det stämma? Och isåfall, vad är det för känslor som sägs “styra” diskussioner och argument? Hur har det blivit så? Sist men inte minst läser vi Lents kapitel ”The Enigma of the Scientific Revolution” där vi får reflektera över varför den vetenskapliga revolutionen växte fram i Europa och inte i Kina eller det muslimska riket. Hur mäter man egentligen framgång och utveckling?

Obligatorisk läsning

Inför föreläsningen med Anandi Hattiangadi 4/3:

Vecka 11: Trosföreställningar och sekularitet för hållbar utveckling (?)

Under denna vecka behandlar läsningen dels idéer om hur religiositet och tro kan vara en kraft för hållbar utveckling, men också mer kritiska resonemang angående religionens roll i skapande av miljöproblem. På vilka sätt kan tro/religiositet bidra till miljömässig hållbar utveckling? Kan tro/religiositet också ha en negativ påverkan?

Genom läsningen av Pulido et. al (2019) ges vi också en nutida analys av hur rasistiska uttalanden, vit nationalism och avregleringen av miljön hänger ihop och hur de fenomenen förstärker varandra. Läsningen av denna text kommer (förhoppningsvis) ytterligare komplicera den bild av samhället som Hochschild Russel (2016) ger i kursboken.

Obligatorisk läsning

Veckans begrepp och veckans frågor

Bonusmaterial

Vecka 12

Denna vecka har ni ingen obligatorisk läsning eftersom ni behöver tid för att färdigställa era skrivuppgifter!